DN testar: Så långt behöver man springa för att grädden ska bli smör

I höstas dök ett märkligt fenomen upp på sociala medier. Löpare över hela världen började publicera bilder på sig själva när de slog i en rejäl bit smör efter sina löprundor. ”Butter run challenge”, eller smörlöpningsutmaningen som den skulle kunna kallas på svenska, har sedan dess vuxit till en av årets mest oväntade trender på plattformar som TikTok och Instagram.

Trenden fick sin start i USA när löparen Mia Dioguardi i september delade en video där hon berättade om sin ovanliga återhämtningsstrategi. Efter särskilt krävande löppass åt hon en bit rumstempererat smör – rent och utan bröd. Enligt Dioguardi hjälpte detta henne att komma tillbaka snabbare och må bättre dagen efter.

”Jag vet att det låter helt galet, men det fungerar verkligen för mig”, förklarade hon i videon som snabbt fick viral spridning.

Vad som från början verkade vara ett skämt eller en bisarr enstaka vana, utvecklades snart till ett fenomen när andra löpare började testa metoden. Hashtaggen #butterrun har i dagsläget över 50 miljoner visningar på TikTok, och antalet växer dagligen.

Men vad är egentligen tanken bakom denna till synes märkliga kombination? Enligt förespråkarna handlar det om att smörets höga fett- och kaloriinnehåll bidrar till en snabbare återhämtning efter intensiv träning. Det mättade fettet sägs hjälpa kroppen att reparera muskelvävnad och fylla på energidepåerna.

”När man löper långa distanser tömmer man kroppens energireserver. Smör är en mycket koncentrerad energikälla som snabbt kan återställa dessa nivåer”, förklarar näringsfysiologen Elina Berglund, som följt trendens utveckling med intresse.

Hon påpekar dock att det inte finns några vetenskapliga studier som specifikt undersökt just smör som återhämtningsmetod efter löpning. Den eventuella effekten skulle kunna förklaras av en kombination av placebo och det faktum att kroppen faktiskt behöver både kalorier och fett efter intensiv träning.

Bland utövarna har en livlig debatt uppstått kring vilken typ av smör som fungerar bäst. Vissa svär vid osaltat smör, andra menar att lätt saltat ger bäst effekt. En särskilt omdebatterad fråga är huruvida smöret ska vara gjort på syrad eller osyrad grädde.

”Personligen föredrar jag smör på syrad grädde eftersom det har en komplexare smak och känns mindre fett i munnen”, säger Emma Johansson, en löpare från Stockholm som testat utmaningen under hösten. ”Men jag tror ärligt talat att det handlar mer om personlig preferens än någon verklig skillnad i återhämtningseffekt.”

Det är inte första gången som sociala medier driver fram oväntade kosttrender inom idrottsvärlden. För några år sedan var det råa ägg som gällde, inspirerat av Rocky-filmerna, och före det var det kokosolja som ansågs vara universallösningen för allt från energi till viktminskning.

Experter inom idrottsmedicin och näringslära är dock skeptiska till trenden och rekommenderar istället en balanserad återhämtningsmåltid med en kombination av protein och kolhydrater efter träning. Några föreslår att om man absolut vill ha smör, är det bättre att bre det på en fullkornsmacka tillsammans med något proteinrikt pålägg.

”Det finns absolut inget fel med att äta smör, men det är knappast optimalt som enda återhämtningsföda”, säger idrottsnutritionisten Karl Lindberg. ”Det saknar protein som är avgörande för muskelreparation och innehåller inte de vitaminer och mineraler som kroppen också behöver efter ansträngande aktivitet.”

Trots experternas skepsis fortsätter utmaningen att växa. För många handlar det mindre om den faktiska näringseffekten och mer om gemenskapen och det humoristiska i att delta i något så oväntat.

”Det är något befriande i att göra något så löjligt som att äta en klick smör efter ett löppass”, säger löparen Jonas Pettersson. ”Man får en bra historia att berätta, några skratt med vännerna, och vem vet – kanske hjälper det faktiskt lite med återhämtningen också.”

Oavsett om det finns vetenskaplig grund för trenden eller inte, har ”butter run challenge” definitivt lyckats med något som få hälsotrender gör – att få människor att prata om och engagera sig i fysisk aktivitet på ett sätt som känns lekfullt snarare än pliktfyllt.