Millenniets dödligaste sommar: 50 000 döda i Europas värmeböljor

Sommaren 2026 blev den varmaste som någonsin uppmätts i västra Europa. Redan i maj rapporterades extremvärme och rekordtemperaturer, och värmeböljorna fortsatte under hela sommaren. Augusti blev den varmaste månaden i hela världen sedan mätningarna började.

Sommaren blev också Europas dödligaste under 2000-talet. En ny studie publicerad i tidskriften Nature Health visar att värmen i juni, juli och augusti orsakade ungefär 50 000 dödsfall i europeiska städer. Det är betydligt fler än under de tidigare hetaste somrarna 2022 och 2003, då omkring 29 000 respektive 28 000 människor dog i samma områden.

– Det visar hur mycket mer extrem exponeringen var under 2026, säger Garyfallos Konstantinoudis vid Grantham Institute vid Imperial College London, en av forskarna bakom studien.

Hettan var som värst i slutet av juni. Nästan en tredjedel av dödsfallen inträffade mellan 17 juni och 1 juli. Under den perioden var medeltemperaturen i hela regionen fem grader högre än genomsnittet för åren 1991–2000.

Forskarna har också undersökt hur stor roll klimatförändringarna spelade. Under den heta sommaren 2003 kunde 43 procent av dödsfallen kopplas till människans påverkan på klimatet. För 2026 har andelen ökat till 65 procent.

– Dödligheten har drivits upp avsevärt av uppvärmning orsakad av människan, främst på grund av förbränning av fossila bränslen. Omkring två tredjedelar av dödsfallen i hela Europa skulle inte ha inträffat utan den extra uppvärmningen, säger Claire Barnes vid centrum för miljöpolitik på Imperial College London.

Enligt studien var ungefär hälften av de avlidna äldre än 84 år. Men värmen drabbade inte bara de äldsta.

– Även bland yngre vuxna, i åldern 20 till 44 år, uppskattar vi att det förekom fler än 800 dödsfall över det förväntade antalet, säger Garyfallos Konstantinoudis.

Hettan utsätter kroppen för stor stress. Andrew Hartle, professor vid Imperial College London och överläkare i intensivvård vid Imperial College Healthcare NHS Trust, förklarar att de flesta människor klarar värme genom att öka blodflödet till huden och svettas. Men dessa mekanismer kräver energi och har gränser.

– Till slut sviktar kroppens förmåga att reglera temperaturen, och kroppstemperaturen kan börja stiga, säger han.

Människor drabbas av vätskebrist, och påfrestningarna ökar på framför allt hjärt-kärlsystemet och njurarna. De som redan lider av andra sjukdomar är extra känsliga.

Studien omfattar 854 stadsområden i alla EU:s medlemsländer, Norge, Storbritannien och Schweiz. Forskarna valde att fokusera på urbana miljöer eftersom den värmerelaterade dödligheten är högre där.

– Det betyder inte att landsbygden saknar betydelse. Men vi behöver mer data för landsbygden, säger Malcolm Mistry vid London School of Hygiene and Tropical Medicine.

Christofer Åström vid institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet forskar själv om hur höga temperaturer och luftföroreningar påverkar hälsan. Han tycker att forskarna har gjort ett gediget arbete.

– För enskilda länder kan det vara svårt att veta exakt hur väl det stämmer. Men modellerna är robusta och ger en bra bild av vad som har hänt i olika delar av Europa i sommar, säger han.

En möjlig svaghet är att modellerna bygger på hur dödligheten såg ut under åren 2000–2020. Åström påpekar att människor kan ha blivit bättre på att anpassa sig, inte minst eftersom myndigheterna i år gått ut med varningar på ett annat sätt än tidigare.

Hur folkhälsan påverkas handlar inte bara om temperaturen. Det beror också på hur samhället är byggt, hur byggnader är utformade, människors beteenden och vilka strukturer som finns för att skydda de mest känsliga.

Även i Sverige behöver vi lära oss att hantera skadligt höga temperaturer.

– Vi behöver söka skugga, svalka oss och dricka mycket. Många byggnader är dåligt rustade, eftersom klimatet har förändrats mycket de senaste 50 åren. Man får skydda sig genom att vädra under dygnets svala timmar och stänga ute solen, säger Christofer Åström.

Samhället behöver också värna de mest sårbara.

– Vi behöver lägga extra energi på att skydda de äldre. Särskilda boenden kan behöva tillhandahålla kylda utrymmen, så att kroppen kan få vila. Annars måste kroppen hela tiden arbeta för att göra sig av med överskottsvärmen, säger han.

Forskarna bakom studien analyserade väderdata och klimatmodeller för att räkna fram hur stor effekt den mänskliga uppvärmningen har på sommarvärmen i Europa. De jämförde dagens klimat, med en global uppvärmning på cirka 1,4 grader, med det svalare förindustriella klimatet. Beräkningarna bygger på publicerade samband mellan värme och daglig dödlighet, oavsett dödsorsak. Vid tidigare värmehändelser har metoden gett uppskattningar som ligger i linje med nationella hälsomyndigheters siffror över registrerad överdödlighet.