Här ökar medellivslängden mest i Sverige: ”En otrolig ökning”

Medellivslängden i Sverige fortsätter att öka, men utvecklingen är inte jämn över landet. Det finns fortfarande stora skillnader mellan olika regioner, och en del av de län som länge legat i topp har numera passerats av andra. Halland, som under lång tid var det län där invånarna blev äldst, är inte längre ohotad etta.

– Det kan skilja flera år beroende på var i landet man bor, säger demografen Li Ma.

Medellivslängd är ett mått på hur många år en nyfödd beräknas leva under förutsättning att dödligheten i befolkningen förblir densamma som under det aktuella året. Måttet påverkas av en rad faktorer, från sjukvårdens tillgänglighet och kvalitet till levnadsvanor, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Att medellivslängden ökar i Sverige är ingen nyhet, men det är anmärkningsvärt att klyftan mellan olika delar av landet består och till och med kan vara betydande.

Enligt den senaste statistiken har Sverige under flera decennier tillhört de länder i världen med högst medellivslängd. Den medicinska utvecklingen, förbättrade arbetsvillkor och en generellt högre levnadsstandard har bidragit till att allt fler lever längre. Men bakom de genomsnittliga siffrorna döljer sig stora regionala skillnader. För en person som växer upp och lever i ett län med sämre hälsotal kan framtidsutsikterna se annorlunda ut än för någon i ett län med bättre förutsättningar.

Hallands län har under lång tid utmärkt sig som det län där medellivslängden varit högst. Länet har haft en kombination av goda socioekonomiska villkor, hög utbildningsnivå och en befolkning med generellt goda levnadsvanor. Men enligt de senaste uppgifterna har den positionen förändrats. Andra delar av landet har vuxit om, vilket väcker frågor om vad det är som driver förändringen.

Li Ma pekar på att skillnaderna inte enbart handlar om sjukvården. Även om tillgången till vård spelar roll, är det faktorer som utbildning, inkomst, boendemiljö och sociala nätverk som i hög grad påverkar hur länge människor lever. I regioner med hög utbildningsnivå och goda arbetsmarknadsmöjligheter tenderar medellivslängden att vara högre. Omvänt kan län med lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet eller större andel äldre ha en lägre medellivslängd.

Även levnadsvanor skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Rökning, alkoholkonsumtion, kost och fysisk aktivitet är inte jämnt fördelade över befolkningen. I vissa regioner är ohälsotalen högre, vilket i förlängningen påverkar dödligheten. Det handlar alltså inte om en enskild faktor, utan om ett komplext samspel mellan samhällsstruktur och individers livsvillkor.

Skillnaderna mellan regionerna har också en geografisk dimension. I storstadsregionerna, med Stockholm i spetsen, har medellivslängden länge varit hög. Där finns en koncentration av både högutbildade och höginkomsttagare, samtidigt som sjukvården är tätbefolkad och lättillgänglig. I glesare befolkade delar av Sverige, särskilt i norra inlandet, kan avstånden till vårdinrättningar vara långa och befolkningen äldre, vilket kan bidra till lägre medellivslängd.

Den regionala utvecklingen är dock inte statisk. Att Halland nu har passerats visar att förutsättningarna kan förändras över tid. Kommuner och regioner arbetar på olika sätt med folkhälsofrågor, och även mindre förändringar i exempelvis utbildningsnivå eller boendemiljö kan på sikt påverka statistiken. Samtidigt krävs det långsiktiga insatser för att minska skillnaderna.

Demografen Li Ma understryker att utvecklingen behöver följas noggrant. För att kunna motverka ojämlikheten i hälsa krävs kunskap om hur dödligheten skiljer sig åt mellan olika grupper och platser. Utan sådan kunskap riskerar politiska åtgärder att bli trubbiga och inte nå de grupper som behöver stöd mest.

För enskilda individer innebär skillnaderna att var man väljer att bo kan ha betydelse för hälsan, men Li Ma är noga med att poängtera att det finns undantag i alla grupper. Medellivslängd är ett genomsnitt, och inom varje län finns stora variationer. Ändå är den övergripande bilden tydlig: var i Sverige man bor spelar roll för hur länge man kan förväntas leva.

Den svenska medellivslängden fortsätter alltså att öka, men landet är långt ifrån enhetligt. Utvecklingen i Halland, från självklar etta till ett län bland andra, är ett exempel på att regionala skillnader kan förändras. Frågan är vad som kommer att hända härnäst. Kommer klyftorna att minska, eller kommer ytterligare län att glida ifrån varandra? För forskare, beslutsfattare och vårdpersonal är det en fråga som blir allt viktigare att besvara.