Här är Tiktok-trenderna som kan orsaka hudskador

Allt fler unga utvecklar en överdriven fixering vid hudvård och strävar efter en felfri hy. Fenomenet kallas sedan några år för cosmeticorexia, eller dermorexia, och uppmärksammas nu allt oftare av hudläkare. Bakgrunden är bland annat de miljontals videor på sociala medier där hudvårdsprodukter och rutiner marknadsförs som vägen till den perfekta huden.

Just nu är det koreansk hudvård, så kallad K-beauty, som dominerar trenden. Inspirerade av den koreanska hudvårdstraditionen söker sig allt fler unga till produkter som ska ge ”glass skin”, en glashud som beskrivs som slät, återfuktad och glansig. Det är en utveckling som har vuxit snabbt under de senaste åren, inte minst genom influerare på TikTok och Instagram. Samtidigt har hudvårdsindustrin blivit en global mångmiljardindustri, och sociala medier är i dag en av de viktigaste kanalerna för att nå unga konsumenter.

Men en ny studie som presenterades vid årets EADV-kongress, Europas största hudläkarkongress, visar att många av klippen innehåller missvisande information och utelämnar risker. Avsändarna saknar ofta medicinsk kunskap, och råden är sällan anpassade till individens hudtyp.

I en mindre observationsstudie med 94 patienter som fått nya eller förvärrade hudproblem efter att ha använt produkter som marknadsförts på sociala medier var eksem vanligast. Det drabbade 42 procent av deltagarna. Akne eller förvärrad akne förekom hos 28 procent, 12 procent fick rosacealiknande utslag, 11 procent postinflammatorisk hyperpigmentering och 7 procent ytliga kemiska brännskador.

Studien visar inte exakt vilken produkt som orsakade vilket besvär i varje enskilt fall. Däremot var fyra typer av produkter särskilt vanligt förekommande: kemiska exfolianter med AHA- eller BHA-syror, receptfria retinoidprodukter, C-vitaminserum och preparat med niacinamid, en form av B3-vitamin. En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att de flesta patienterna använde flera aktiva ingredienser samtidigt. Det kan belasta hudbarriären och öka risken för irritation, eftersom vissa ämnen har liknande irriterande effekt.

Anne Birgitte Undén, disputerad hudläkare, driver en privat hudklinik i Stockholm och känner igen bilden. Hon ser i sitt arbete allt fler unga patienter med hudproblem som hon anser hänger samman med de nya hudvårdsrutinerna.

– Jag har tonåringar som kommer in med en hel kasse produkter. De har fått tipsen på sociala medier där ett orealistiskt glow marknadsförs, säger hon.

Undén märker också en ökning av inflammatoriska hudtillstånd på kliniken, som rubbad hudbarriär, perioral dermatit och olika eksemvarianter. Hon tror att de patienter som söker hjälp bara är en liten del av problemet.

– Samtidigt är det nog bara toppen av isberget som vi hudläkare ser, eftersom de flesta förmodligen inte söker hjälp utan fortsätter att experimentera hemma, säger hon.

Hon pekar på samma aktiva ämnen som nämns i studien. Särskilt AHA- och BHA-syror samt retinoider, A-vitaminderivat, kan vara uttorkande och vid felaktig användning bidra till fnasig hud och i förlängningen eksem. Retinoider gör också huden känsligare för sol, vilket sällan framgår av inläggen på sociala medier. Enligt Undén är det största problemet att många använder flera aktiva ämnen i samma rutin, trots att det saknas studier på hur de påverkar huden tillsammans.

– Det finns inget som säger att fler aktiva ingredienser skulle vara bättre. Tvärtom finns det få studier om hur olika aktiva ämnen verkar tillsammans, och det är inget vi hudläkare rekommenderar, säger hon.

Hon betonar att det är okej att inspireras av sociala medier, men att samma produkter inte passar alla. Den som vill introducera ett nytt aktivt ämne bör rådfråga en hudläkare och börja försiktigt.

– Då kanske man ska börja med att använda det en till två gånger i veckan för att smyga in det gradvis, för då tolererar huden det bättre, säger hon.

För unga med frisk hud är rådet desto enklare: avancerade rutiner behövs inte. Solskydd, rengöring och återfuktning räcker långt. Att stapla flera aktiva ämnen på varandra gör i värsta fall mer skada än nytta, menar Undén.