Så mycket energi går åt när du använder AI

Den snabba utbyggnaden av AI-tjänster som ChatGPT, Claude och Gemini har väckt frågor om hur mycket energi de egentligen förbrukar. Datacenter världen över växer i rask takt, men enligt forskare är den enskilda konsumentens fråga sällan det stora problemet.

– Jag tror inte att det är din fråga till ChatGPT som är din stora belastning på miljön i dag, säger Olof Mogren, forskningsledare inom AI på forskningsinstitutet Rise.

Oberoende studier och bolagens egna uppgifter visar att en vanlig fråga till en chattbot förbrukar mellan 0,3 och 1 wattimme. Det motsvarar energiåtgången för en vanlig taklampa under några minuter, eller en mikrovågsugn i några sekunder. För att sätta siffran i perspektiv krävs flera tusen frågor till en språkmodell för att nå samma miljöpåverkan som en genomsnittlig svensk bilresa till jobbet, enligt Mogren.

Den exakta förbrukningen varierar dock beroende på vilken AI-modell som används och hur den används. Avancerade modeller drar mer energi, och att generera bilder, ljud eller video kan kräva hundratals eller tusentals gånger mer än ren textgenerering. Anna Furberg, forskare vid KTH med inriktning på digitaliseringens miljöpåverkan, menar att användare bör reflektera över sitt beteende.

– Man ska inte vara rädd att prova och lära sig, men man ska ta ansvar för sin AI-användning. Det är skillnad på att söka efter viktig information och att slentrianmässigt generera bilder för skojs skull, säger hon.

Paradoxen med effektivare teknik är ett återkommande tema. En omdebatterad studie publicerad i Nature visar att det kan gå åt flera hundra gånger mer energi för en människa att skriva en A4-sida jämfört med vad en AI-modell förbrukar för samma uppgift. Men effektivitetsvinsterna kan leda till ökad total resursanvändning, enligt Olof Mogren.

– Du kanske inte bara skriver en sida, du kanske skriver tio eller hundra sidor i stället, säger han.

Fenomenet kallas Jevons paradox, en klassisk ekonomisk teori som även syns i bilindustrin. Dagens bilar släpper ut betydligt mindre koldioxid per kilometer än 1980-talets modeller, men det ökade antalet bilar och körda kilometer har gjort att de totala globala utsläppen från vägtrafiken fortsätter att öka. Samma mönster syns inom AI. Medan nyare modeller blir allt mer energieffektiva per prompt, ökar antalet användare och tjänster i en sådan takt att den totala energiförbrukningen stiger.

Historiskt har träningen av nya AI-modeller stått för den största delen av energiförbrukningen. Det läget har dock förändrats i takt med att tjänsterna blivit tillgängliga för en bred användargrupp.

– Nu när vi har modeller som en bred massa kan och vill använda har det förändrats, säger Olof Mogren.

Var i världen ett datacenter ligger spelar också en avgörande roll för klimatpåverkan. Enligt Internationella energirådet IEA är utsläppen per kilowattimme i genomsnitt drygt tre gånger högre i USA än i EU, beroende på elmixens sammansättning. Flera stora teknikbolag planerar dessutom nya anläggningar som ska drivas med fossilgas. Amazon bygger ett stort datacenter i Texas med en fossilgasanläggning som har tillstånd att släppa ut upp till 33 miljoner ton koldioxid årligen – nästan dubbelt så mycket som alla inrikes transporter och all biltrafik i Sverige. Även Meta och Elon Musks XAI expanderar med nya datacenter, bland annat utanför Memphis.

En FN-studie från sommaren 2023 beräknar att världens datacenter kan öka sin energiförbrukning från 448 terawattimmar (TWh) idag till 945 TWh vid årtiondets slut, om utbyggnadstakten håller i sig. AI beräknas idag stå för ungefär en femtedel av datacentrens energianvändning, men andelen väntas fördubblas till 40 procent under samma period.

Prognoserna är dock osäkra och beror på hur AI-tekniken utvecklas. Inom techbranschen talas det allt mer om så kallade AI-agenter – program som inte bara svarar på frågor utan kan utföra självständiga uppdrag, som att boka resor eller bygga program. Den typen av tjänster kräver betydligt mer energi än en enskild chattprompt. En första större studie visar att en AI-agent kan förbruka 62 till 136 gånger mer energi än en direkt fråga, även om studien inte omfattar kommersiella agenter från leverantörer som OpenAI eller Anthropic.

Experterna är överens om att det huvudsakliga ansvaret för AI-modellernas energiförbrukning ligger hos lagstiftare och företag, snarare än hos enskilda privatpersoner. Men de uppmanar ändå till eftertanke.

– Jag tycker inte att det är så enkelt som att bara säga att AI är en förkastlig teknik. Men man bör göra en avvägning, precis som varje gång man gör något som påverkar miljön. Är den här bilresan nödvändig? Ställer jag vettiga frågor till den här språkmodellen? säger Olof Mogren.