Historiskt fotografi får minnesplats i Paris – efter svenskarnas initiativ

Nästan 200 år efter att Louis Daguerre förevigade de första människorna på ett dokumentärt fotografi, har den exakta platsen där de stod identifierats i Paris. Nu markeras den med en minnesplatta i brons, mitt på Place de la République.

Det var år 1838 som den franske uppfinnaren och konstnären Louis Daguerre monterade sin nya apparat i fönstret till sin ateljé med utsikt över Boulevard du Temple i Paris. Han byggde vidare på Nicéphore Niépces uppfinningar från drygt tio år tidigare, men lyckades med sin nya teknik korta exponeringstiden från flera timmar till omkring tio minuter.

Två av de tre testplåtar han tog visade en helt tom gata – ingen människa, häst eller vagn syntes till. Det var normalt för fotografier från den tiden; allt som rörde sig försvann under de långa exponeringarna. Men på morgonplåten, tagen klockan åtta, framträder två suddiga gestalter i nedre högra hörnet: en man som får sina skor putsade och en skoputsare som hållit sig stilla tillräckligt länge för att fastna på bilden. Vilka de var vet ingen. Men de är, så vitt det är känt, de första människor som avbildats på ett dokumentärt fotografi.

Nu har paret fått en permanent markering. I samband med Frankrikes firande av fotografins 200-årsjubileum anläggs en minnesplatta i brons på Place de la République, på den plats där de en gång stod. Bronsplattan bär titeln ”en oförutsedd detalj” – en blinkning till vetenskapsmannen François Aragos vision om att kamerans förmåga att fånga oväntade detaljer skulle föra vetenskapen framåt.

Bakom projektet står Maximilien Van Aertryck, Axel Danielson och Kalle Boman. De två förstnämnda gjorde 2023 dokumentären ”And the king said, what a fantastic machine!” om kamerans historia. Det var under ett besök i Paris i juni 2024 som idén föddes.

– Daguerres bild var viktig för oss under arbetet. Så när vi och Kalle Boman var här i juni 2024 och upptäckte att det var oklart exakt var de här personerna stått, bestämde vi oss för att reda ut det, säger Van Aertryck.

Trion lät 3D-skanna Boulevard du Temple och Place de la République, tog testbilder och utförde ett detektivarbete i arkiven från tiden då Daguerre verkade.

– Vi har jobbat med två arkitektbyråer, en i Sverige och en i Frankrike, för vi vill vara helt säkra på att det är rätt plats. Det har gått nästan 200 år, men byråerna har identifierat tre byggnader som finns kvar än i dag längs Boulevard du Temple och som varit viktiga som referenspunkter, säger han.

Slutsatsen: personerna stod strax bakom den stora Mariannestatyn på dagens Place de la République – ett torg som anlades först senare. Bronsplattan är gjord för att klara det mesta och ska ligga där i minst 100 år.

Historien bakom fotografiet är lika fascinerande som det tekniska detektivarbetet. När Daguerre presenterade sin metod väckte den sensation, och redan 1839 köpte den franska staten loss rättigheterna och släppte tekniken fri. Bakom beslutet stod François Arago, som såg en enorm potential i kamerans förmåga att registrera ljuset helt neutralt, utan mänsklig inblandning. Han menade att de ”oförutsedda detaljer” som kameran kunde fånga skulle föra vetenskapen framåt.

Men det dröjde inte länge innan insikten om bilders manipulerbarhet kom.

– Arago såg det som fantastiskt att kameran helt neutralt kunde registrera ljuset, utan någon mänsklig hand inblandad. Men snart blev det uppenbart att bilder kunde manipuleras. Och sedan dess har frågan varit vad vi egentligen ska göra med den här maskinen. I dag finns miljarder kameror, och vi är alla, på gott och ont, medskapare i en väldigt visuell kultur, säger Van Aertryck.

Vid tiden för motivet såg många konstnärer ned på fotografiet. Man menade att det var en ”avspegling av anekdotiska detaljer” – och konst var ju att välja. Ändå blev bilden startskottet för en revolution som till slut förändrade hur mänskligheten dokumenterar, minns och berättar.

Att minnesplattan placeras just på Place de la République är ingen slump. Torget är en av Paris mest folkliga platser, där demonstrationer och evenemang äger rum nästan dagligen. Området var under 1830-talet känt som ”Boulevard du Crime” på grund av alla teatrar och melodramer som låg utmed gatan.

För Van Aertryck handlar projektet om mer än att sätta en plakett i marken. Det är ett sätt att uppmärksamma fotografins avgörande roll i mänsklighetens historia – och dess fortsatta betydelse i en tid präglad av bilder, filter och artificiell intelligens.