Kris för public service i hela Europa – många nedskärningar väntar

Trycket mot Europas public service-bolag har sällan varit så stort. I Norge meddelar NRK att 400 anställda får gå. I Storbritannien varnar BBC för att uppemot 2 000 tjänster kan försvinna när bolaget ska spara 6 miljarder kronor. De är de senaste i en rad nedskärningar som under flera år har pressat public service i hela Europa.

Bakom dem finns en lång rad exempel. Danska DR skar bort 400 tjänster 2018. Finska Yle genomför ett omfattande sparpaket där 300 tjänster redan försvunnit. Litauiska LRT står inför nedskärningar, och i Bosnien och Hercegovina är radiokanalen BHRT nära kollaps. I Sverige ska SVT spara 355 miljoner kronor, och ett hundratal personer har redan lämnat. Sveriges Radio genomförde ett sparpaket 2024 då 180 tjänster försvann – och fler kan vara att vänta.

Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio och vice ordförande i European Broadcasting Union, EBU, säger att läget är allvarligt.

– Vi kan samlat konstatera att det har nog aldrig varit så utbrett problematiskt som det är nu, säger hon.

Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och styrelseledamot i K-pub, ett nystartat nätverk för europeisk public service-forskning, ser samma mönster i hela Europa.

– Jag har inte gjort en systematisk översikt. Men inom vårt nätverk, som är ganska representativt, är det samma sak överallt. Man investerar inte mer. Ibland argumenterar man för att det inte är nedskärningar. Men kostnader ökar utan att täckas upp, så de facto är det nedskärningar, säger hon.

Kostnadsökningarna handlar om allt från tekniska investeringar och inflation till ökade krav på beredskap. Samtidigt har medielandskapet förändrats i grunden: sociala medier och strömningstjänster tar i dag en allt större del av både publik och annonspengar, vilket ökar pressen på de skattefinansierade bolagen.

Ett land som länge avvikit från trenden är Spanien. Där har public service-bolaget RTVE fått ökade statliga anslag sedan 2020 och gick förra året med överskott. Marta Rodríguez Castro, docent vid universitetet i Santiago de Compostela, forskar om europeisk public service.

– Det är en situation med många nyanser. Ja, trenden är att de statliga anslagen från skatter ökar, säger hon.

Samtidigt är RTVE:s ekonomi långt ifrån problemfri. Bolaget har samlat på sig skatteskulder på uppemot 940 miljoner euro sedan 2015. Som jämförelse uppgick de statliga anslagen förra året till 550 miljoner euro. Före nyvalet ser Pedro Sánchez socialistiska minoritetsregering ut att få igenom en förändring som innebär att skatterna kan kompenseras genom statliga anslag. Enligt Marta Rodríguez Castro är frågan dock starkt polariserande. RTVE startade som ett propagandaorgan under diktatorn Francisco Franco och är fortfarande nära kopplat till regeringen.

– Varje gång det blir regeringsskifte, blir det förändringar inom RTVE. Regeringen försvarar alltid RTVE när de är regering, och när de sitter i opposition börjar de kalla RTVE för ett propagandaorgan, säger hon.

Politiska påtryckningar är inget spanskt undantag. I en majoritet av EU-länderna upplever journalister att public service utsätts för politiska påtryckningar, enligt en rapport från Reportrar utan gränser. Anne Kaun beskriver en växande antimediepopulism som under 2010-talet riktats särskilt mot public service.

– En idé om att det skulle finnas en politisk bias där, säger hon.

I Sverige är den kritiken inte lika utbredd. Förtroendet för medierna är i stort sett konstant, och i kristider vänder sig svenskarna till SVT och SR.

– Det är en mindre grupp som är mer kritisk och tappar förtroende. Det är de som röstar på högerpopulistiska partier som har tappat förtroendet mest, säger Anne Kaun.

Även bland unga, som i lägre utsträckning tar del av public service, finns ett starkt förtroende.

– Det finns en förväntan att public service ska finnas, som värde är det jättestarkt även bland de unga. De beskriver public service som att det har ett icke-kommersiellt värde som de verkligen uppskattar, fast de inte alltid använder det, säger hon.

För Sveriges del handlar den ekonomiska framtiden om flera samtidiga frågor: framtiden för det marksända tv-nätet, där SVT och SR krävt besked, ett utvidgat beredskapsuppdrag, kostnadsökningar och framtida regeringars syn på sändningstillståndet. Cilla Benkö varnar för att anslagen minskar mot slutet av det nya sändningstillståndet.

– Antingen måste vi göra ett nytt stort sparpaket, eller fortsätta att plocka bort kostnader fram till 2031 och göra tuffa prioriteringar som både kommer gå ut över innehåll och tekniska investeringar, för att balansera upp den sluttande finansieringsmodellen, säger hon.

SVT:s vd Anne Lagercrantz är mer hoppfull.

– Vi har strukturella utmaningar att förhålla oss till, men jag är övertygad om att public service är och kommer vara väldigt viktigt. Men det kräver också att vi fortsatt jobbar stenhårt för att vara relevanta, säger hon.