Michael Winiarski: Polens kris kan gynna ultrahögern

Sent på fredagskvällen utbröt protester utanför Polens författningsdomstol i Warszawa. Anledningen var att regeringen under premiärminister Donald Tusk hade stängt av domstolens ordförande Bogdan Święczkowski. Händelsen markerar en dramatisk skärpning i den utdragna maktkampen mellan Polens EU-skeptiske president Karol Nawrocki och den proeuropeiska regeringen.

Konflikten handlar i grunden om rättsstatens framtid i Polen. Författningsdomstolen, som är tänkt att vara det yttersta skyddet för landets rättsordning, har länge haft ett ifrågasatt rykte. Nu ifrågasätts dess auktoritet öppet från två håll – både av regeringen och av presidenten.

Polen är i stora drag splittrat mellan två politiska läger: högernationalistiska krafter å ena sidan och proeuropeiska demokrater med stöd av moderata vänsterkrafter å den andra. Landet har sedan tre år styrts av den senare sidan, med Donald Tusk i spetsen. Presidentposten innehas sedan drygt ett år av Karol Nawrocki, som står högerkrafterna nära. Även om presidentämbetet i Polen är huvudsakligen ceremoniellt har Nawrocki en vetorätt som han använder flitigt. Det har i praktiken förlamat stora delar av statsledningen.

Nawrocki har bland annat vägrat att svära in domare och ambassadörer som utsetts av parlamentet och regeringen. Enligt regeringen och flera rättsexperter strider det mot konstitutionen. Regeringen har i sin tur vägrat att erkänna författningsdomstolen som legitim, eftersom tre av dess femton domare utsågs under den tidigare högerpopulistiska regeringen från partiet Lag och rättvisa, PiS, år 2015. Dessa utnämningar skedde i strid med gällande regler, enligt flera bedömare.

Konflikten har alltså rötter mer än tio år tillbaka i tiden. PiS genomförde under sina år vid makten en rad åtgärder som av kritiker beskrevs som en nedmontering av rättsstaten. När Tusk återkom till makten 2023 lovade han att återställa domstolarnas oberoende. Men president Nawrocki har med sin veto- och utnämningsmakt blockerat stora delar av reformarbetet.

Nu har Tusk valt att agera. Regeringen drev igenom att författningsdomstolens ordförande Bogdan Święczkowski, som misstänks förbrott, avsattes och förlorade sin immunitet. Domaren Anna Korwin-Piotrowska utsågs därefter till tillförordnad ordförande. Beslutet fick omedelbart politiska konsekvenser.

President Nawrocki dök upp vid domstolsbyggnaden efter midnatt. Han tog sig igenom en massiv polisspärr och inne i byggnaden knuffade han undan Korwin-Piotrowska när hon försökte blockera hans väg. ”Du är ingen domare!” ropade han. Korwin-Piotrowska var en av de domare som Nawrocki tidigare vägrat att svära in. Senare under natten lämnade han byggnaden och uppmanade till brådskande samråd med partierna i det polska parlamentet, med hänvisning till ett hot mot landets inre säkerhet.

Händelsen har tolkats på två helt olika sätt. Nawrocki och flera högerpolitiker beskriver regeringens agerande som en statskupp. De menar att Tusk bryter mot konstitutionen genom att avsätta domare i ett oberoende kontrollorgan. Regeringen hävdar tvärtom att domstolen blev partipolitiserad under PiS och att dess nuvarande sammansättning saknar legitimitet. Enligt Tusk är åtgärden nödvändig för att återupprätta rättsstaten efter år av laglöshet.

Många jurister som kommenterat konflikten anser att presidentens uppträdande och vägran att följa konstitutionen inte kunde lämnas utan åtgärd. Andra är mer tveksamma. Regeringens ingripande är juridiskt omdiskuterat, bland annat eftersom det enligt konstitutionen är presidenten som utser författningsdomstolens ordförande. Att justitieministern i stället utnämnde en tillförordnad ordförande har skärpt kritiken.

Donald Tusk försvarade beslutet på plattformen X. ”Återupprättandet av rättsstaten är vår plikt efter år av laglöshet. Det är en svår process, ibland smärtsam, som kräver ett beslutsamt agerande”, skrev han.

Frågan är nu vilka politiska följder nattens sammandrabbning får. Tusk var under hård press från sina anhängare att lösa författningskrisen, men många bedömare varnar för att han kan ha gått för hårt fram. Bilderna från Warszawas gator har gett högern ny ammunition. Tidigare splittrade högerkrafter samlades i protesten: förutom president Nawrocki syntes PiS-ledaren Jaroslaw Kaczyński, tidigare premiärministern Mateusz Morawiecki och Sławomir Mentzen, ledare för parti Konfederationen. Även Grzegorz Braun, ledare för det högerextrema och öppet proryska partiet Konfederacja Korony Polska, deltog.

Den breda uppslutningen har väckt uppmärksamhet, eftersom flera av de närvarande politikerna kan komma att ingå i en framtida högerregering. Nästa parlamentsval i Polen väntas inom ett år, och landets politiska kris är långt ifrån löst.