Svenska författarförbundet varnar för manustjuvar – igen

Manustjuvar slår till igen – författare och översättare varnas för sofistikerade bluffmejl

Svenska Författarförbundet går nu ut med en ny varning till sina medlemmar efter att bedragare återigen försöker komma över opublicerade bokmanus genom förfalskade mejl. Bedrägerierna riktar sig mot både författare och översättare i ett försök att tillskansa sig immateriella rättigheter innan de publiceras.

Enligt Författarförbundets senaste meddelande på sin hemsida använder bedragarna allt mer sofistikerade metoder. När översättare blir måltavlor utger sig förövaren för att vara bokens författare. För att framstå som trovärdig har bedragaren endast ändrat enstaka bokstäver i den autentiska mejladressen, vilket gör att mottagaren lätt kan luras att tro att avsändaren är legitim.

Detta är inte första gången liknande bedrägeriförsök uppdagas. Redan 2021 varnade Svenska Författarförbundet för liknande attacker, och tidigare i april i år rapporterade branschtidningen Svensk Bokhandel att även det brittiska författarförbundet uppmanat sina medlemmar till vaksamhet efter en ny våg av bluffmejl. I de brittiska fallen har bedragarna utgivit sig för att vara redaktörer från välrenommerade förlag.

Fenomenet med manustjuvar är ett växande problem i den internationella litterära världen. År 2022 kunde Dagens Nyheter rapportera om ett genombrott i kampen mot dessa bedragare när FBI grep en misstänkt gärningsman. Den gripne hade sedan 2016 skapat ett omfattande nätverk av över 160 falska domäner, mejladresser och identiteter – allt i syfte att komma över opublicerade manus.

Bland offren för dessa tidigare bedrägeriförsök fanns flera framstående svenska författare och förlag. Jonas Jonasson, känd för succén ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”, samt författaren Daniel Sjölin, knuten till Norstedts förlag, var bland de drabbade. Internationellt har även litterära storheter som Margaret Atwood och Sally Rooney fallit offer för liknande bedrägerier.

Den gripna manustjuven dömdes senare till att betala böter på 88 000 dollar, men trots detta verkar fenomenet fortsätta och sprida sig.

Expertbedömare inom förlagsbranschen menar att motiven bakom stölderna av opublicerade manus kan variera. Vissa spekulationer pekar på att det kan handla om att få tillgång till eftertraktat material innan konkurrenter, medan andra teorier föreslår att det kan röra sig om försök till utpressning eller rent intellektuellt spionage.

Förlagsbranschen, som redan är hårt pressad av digitaliseringens utmaningar och förändrade läsvanor, drabbas extra hårt av denna typ av bedrägerier som ytterligare komplicerar säkerheten kring opublicerat material. Detta kan i förlängningen påverka både skapandeprocesser och förtroendet mellan författare, översättare och förlag.

För att skydda sig mot dessa sofistikerade bedrägerier rekommenderar Svenska Författarförbundet nu sina medlemmar att vidta flera konkreta åtgärder. Framför allt uppmanas författare och översättare att på sina hemsidor använda kontaktformulär istället för direkta mejladresser, vilket gör det svårare för bedragare att identifiera och förfalska adresserna.

Förbundet manar även till ökad vaksamhet genom att noggrant kontrollera avsändaradresser vid misstänksamma kontakter. Vid minsta tvivel rekommenderas medlemmarna att ta direktkontakt med den påstådda avsändaren via telefon eller andra verifierade kommunikationskanaler för att bekräfta att mejlet verkligen kommer från rätt person.

Problemet illustrerar den växande utmaningen med cybersäkerhet inom kreativa branscher, där immateriella tillgångar ofta utgör själva kärnan i verksamheten. Frågan blir särskilt aktuell i en tid när allt mer kommunikation sker digitalt, vilket ökar sårbarheten för denna typ av riktade bedrägerier.