Attackerna fortsätter – trots Trumps påstådda vapenvila

Ukrainska energianläggningar utsattes under måndagen för en ny våg av ryska attacker. Enligt president Volodymyr Zelenskyj träffades sex anläggningar, bara timmar efter att USA:s president Donald Trump presenterat ett förslag om vapenvila mot energisektorn i både Ukraina och Ryssland.

– Det blir allt mer uppenbart att Ryssland inte vill acceptera den energivapenvila som USA föreslår och att Ryssland planerar fortsätta sina terroriserande luftanfall, skrev Zelenskyj på X.

Han uppger att minst 33 personer skadades i anfallen. Ett kraftverk i Charkivregionen ska ha träffats kort efter Trumps uttalande. Charkiv, Ukrainas näst största stad, har varit ett återkommande mål för ryska attacker under hela kriget. Regionen ligger nära gränsen till Ryssland och har drabbats hårt av både robot- och drönaranfall.

Trump meddelade på söndagen att USA och Ryssland enats om en vapenvila som skulle skydda energianläggningar. Beskedet kom via hans plattform Truth Social och överraskade den ukrainska ledningen. Zelenskyj sade att han fick informationen genom medierna.

Rysslands president Vladimir Putin har ännu inte kommenterat initiativet. Däremot har hans talesperson Dmitrij Peskov uttalat sig om ett annat utspel från helgen. Zelenskyj sade på söndagen att han är beredd att utlysa presidentval i Ukraina om Moskva går med på en 60 dagar lång vapenvila. Detta efter att Trump insinuerat att Zelenskyj kan behöva bytas ut. Enligt Peskov är en 60 dagar lång vapenvila inte aktuell. Putin ska endast vara beredd att avbryta attackerna under en dag – den faktiska valdagen.

Trump kritiseras samtidigt hårt för den överenskommelse han slöt med Putin förra veckan. Avtalet tillåter Ryssland att leverera hundratusentals ton diesel till amerikanska och globala marknader redan i höst. Det har väckt starka reaktioner, eftersom det innebär att Ryssland kan öka sina energiexportinkomster mitt under pågående krig. Kritiker menar att avtalet undergräver sanktionspolitiken och belönar Kreml.

Bakgrunden är den omfattande energikrigföring som präglat kriget. Ryssland har sedan invasionen 2022 systematiskt attackerat Ukrainas elnät och värmekraftverk i syfte att bryta befolkningens motstånd. Ukraina har svarat med drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier och depåer. Dessa attacker har stört rysk bränsleproduktion och lett till minskade exportvolymer.

Just frågan om bränslepriser är känslig i USA. Oron för stigande priser är utbredd och Trump, som har svaga opinionssiffror inför mellanårsvalet i november, har lagt skulden på Ukraina. Hans administration menar att de ukrainska attackerna mot ryska raffinaderier driver upp världsmarknadspriserna på diesel och bensin. Ukrainas ledning har å sin sida försvarat attackerna som en legitim del av försvarskriget – Rysslands oljeindustri finansierar kriget, och att slå ut den är ett sätt att minska Kremls resurser.

Att Ryssland nu tillåts leverera diesel till världsmarknaden kan få betydande effekter. Diesel är en viktig råvara för transport, jordbruk och industri, och tillgången har varit pressad under kriget. Ett ökat utbud kan pressa priserna, men samtidigt ge Ryssland ökade intäkter. Avtalet har därför beskrivits som en gåva till Putin och ett hårt slag mot Ukraina.

Frågan är också hur Trumps energivapenvila ska fungera i praktiken. Ryssland har tidigare ingått avtal om bland annat spannmålsexport från Svarta havet, men genomförandet har varit bristfälligt. Måndagens attacker mot ukrainska energianläggningar visar enligt bedömare att Kreml inte är berett att acceptera begränsningar i sin krigföring.

Samtidigt fortsätter striderna på marken. Ukrainska städer utsätts dagligen för attacker och energisystemet är hårt pressat inför kommande vinter. Experter varnar för att ytterligare attacker mot kraftnätet kan få allvarliga humanitära konsekvenser, inte minst för sjukvård och vattenförsörjning.

Trumpadministrationens agerande har skapat en ny politisk spricka i väst. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för Ukraina och kritiserat USA:s närmande till Ryssland. Samtidigt är det oklart om Putins regim är intresserad av något annat än total seger. Måndagens attacker talar enligt många bedömare sitt tydliga språk.