Annika Ström Melin: Låt inte nya korrupta och auktoritära ledare förstöra EU-samarbetet inifrån

EU-kommissionen vill införa hårdare regler för att stoppa nya medlemsländer som bryter mot demokratiska principer. Förslaget är en del av ett reformpaket som ska förbereda unionen för en framtida utvidgning, där flera länder kan vara redo att gå med inom några år.

Reformpaketet, med namnet ”Preparing for a Wider Union”, presenterades i början av oktober efter flera års väntan. EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos har varit tydlig med syftet. ”Inga fler Orbán”, sade hon nyligen i en intervju i The Guardian. Hon menar att EU måste kunna agera snabbare och kraftfullare om en ny medlemsstat börjar röra sig i auktoritär riktning.

Bakgrunden är att EU efter många års stiltje åter rustar för att växa. Åtta stater har ansökt om medlemskap och sex har inlett förhandlingar. Enligt Marta Kos kan två eller tre länder – Montenegro, Albanien och Moldavien – bli medlemmar runt 2030. Även samtalen med Ukraina går snabbt framåt, inte minst mot bakgrund av Rysslands invasionskrig.

Kommissionen föreslår flera ändringar i hur EU styrs. Vetorätten ska avskaffas inom områden som sanktioner, energiskatter, skatteflykt och skattebedrägerier. Kommissionens storlek ska minskas, och medlemsländerna ska ges större möjlighet till så kallat fördjupat samarbete, där vissa länder integreras snabbare än andra. Särskilt förslaget om att ta bort vetorätten på skatteområdet väntas bli känsligt, eftersom många medlemsländer ser skattefrågor som en nationell angelägenhet.

Särskilda regler föreslås också för jordbruket. EU:s jordbruksstöd ska inte gå till känsliga produkter i Ukraina, vilket i praktiken handlar om den stora spannmålsproduktionen. Ukraina är en av världens viktigaste spannmålsexportörer, och frågan har stor betydelse för både den ukrainska ekonomin och EU:s inre marknad. Det är dock oklart om det rör sig om en övergångsbestämmelse eller en permanent regel. Kiev accepterar det förra men motsätter sig det senare.

Den mest omdiskuterade delen handlar om hur en ny Viktor Orbán ska stoppas. I dag kräver EU:s regelverk – den omdiskuterade artikel 7 – enhällighet för att ett land ska kunna fråntas sin rösträtt. Det har visat sig näst intill omöjligt att använda, trots att både Polen och Ungern har anklagats för brott mot rättsstatens principer. Kommissionen kan frysa utbetalningar, men ett envist medlemsland kan ändå fortsätta att använda sin rösträtt och blockera unionens beslut.

Under Viktor Orbáns långa tid vid makten i Ungern har denna paradox blivit tydlig. Ett land som vill gå med i EU måste uppfylla omfattande krav på demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende domstolar. Men när landet väl är medlem finns inga effektiva mekanismer för att stoppa en ledare som driver utvecklingen i motsatt riktning. Kommissionen kan frysa bidrag till en korrupt och auktoritär stat, men utan enighet i rådet fortsätter landet att påverka unionens beslut.

Kommissionens förslag innebär att nya medlemsländer under de första 15 åren ska kunna omfattas av särskilda skyddsåtgärder. Om ett land bryter mot unionens grundläggande värden eller mot principen om lojalt samarbete, ska kommissionen kunna föreslå att landet utesluts från delar av samarbetet och i förlängningen förlorar sin rösträtt. En kvalificerad majoritet av medlemsländerna ska krävas för att stoppa en sådan åtgärd.

Men förslaget väcker också frågor. Kritiker undrar varför de skarpare verktygen bara ska riktas mot nya medlemmar. En auktoritär ledare kan växa fram även i ett nuvarande medlemsland. Ett exempel som lyfts fram är Frankrikes Marine Le Pen, en närstående bundsförvant till Viktor Orbán. Hon kandiderar i nästa års presidentval och har föreslagit att införa en princip om ”nationell preferens” i välfärden, halvera Frankrikes medlemsavgift till EU, återinföra nationella gränskontroller, stoppa det bilaterala stödet till Ukraina och strunta i EU-domstolens avgöranden. En sådan politik skulle enligt kritiker kunna få unionen att falla samman.

Bakom reformarbetet ligger en bredare oro för EU:s framtid. Unionen utmanas utifrån av Vladimir Putin, Donald Trump och Xi Jinping, som alla har intresse av att försvaga den liberala demokratin och det europeiska samarbetet. Samtidigt har utvidgningen fått förnyad geopolitisk betydelse. Att ta in nya medlemsländer handlar inte bara om att utöka den inre marknaden, utan också om att stärka demokratins ställning i Europa.

Frågan om hur EU ska skydda sig mot en ny trojansk häst är därmed inte löst. Kommissionen har identifierat ett verkligt problem, men lösningen riskerar att träffa fel länder. En ny auktoritär ledare kan mycket väl slå rot i en av unionens nuvarande medlemsstater – långt innan några nya länder hunnit ansluta.