Ledare: Bakom skandalen i Sigtuna döljer sig ett unket system

Totalt fem elever vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) är nu misstänkta för brott mot yngre elever. Det handlar bland annat om grovt sexuellt ofredande, grovt olaga tvång och grov misshandel. Sigtunaskolan ligger i Sigtuna norr om Stockholm och är en av Sveriges mest välkända internatskolor.

Skolan har länge lockat elever från hela landet och utomlands och profilerat sig med höga akademiska ambitioner. Internatskolor som SSHL är få till antalet men har en särställning på den svenska skolmarknaden. De tar ut avgifter för boende och kost, och deras anseende är avgörande för att locka nya elever. Upprepade skandaler hotar därför inte bara förtroendet utan också ekonomin.

Parallellt med polisutredningen har föräldrar och tidigare elever från flera årgångar trätt fram. De beskriver ett pennalistiskt system med en tydlig hierarki, där äldre elever kontrollerar och bestämmer över yngre. En före detta elev minns tvångsduschning och halvnakenfotografering. En annan säger att vardagen kunde handla om allt från att tvingas borsta skor till att utsättas för misshandel. En tredje beskriver hur eleverna successivt gick från att vara offer till att bli förövare.

Flera vittnesmål pekar på en tystnadskultur. Den som ”tjallar” eller inte följer de informella reglerna fryses ut. Vuxna på skolan ska ha tittat bort. En förälder skriver till Skolinspektionen att problemen är djupt rotade traditioner, inte enstaka händelser. Flera före detta elever beskriver också hur personalen under lång tid varit passiv, och hur skolans varumärke tycks ha vägt tyngre än elevernas trygghet.

Det är inte första gången Sigtunaskolan hamnar i blåsväder. Redan 2013 dömdes flera unga män för att ha misshandlat en 17-årig elev. I polisutredningen framkom då uppgifter om utbredd pennalism. Då, liksom nu, var det elever som bröt tystnaden. Att liknande vittnesmål nu återigen kommer fram visar att frågan aldrig har fått något slutgiltigt svar.

Internatskoleformen bygger på att eleverna bor och umgås med varandra under större delen av dygnet. Det kan skapa starka gemenskaper, men också göra det svårt för enskilda elever att söka hjälp. Flera av de vittnesmål som nu kommit fram från Sigtunaskolan beskriver just en miljö där vuxna inte finns närvarande i korridorer och sovsalar.

Flera av de skolor som drabbats har gemensamt att de är beroende av sitt rykte. En internatskola som förknippas med pennalism riskerar att förlora både elever och lärare. Samtidigt visar de upprepade fallen att en stark tradition kan vara svår att bryta, särskilt om den vuxenvärld som ska skydda eleverna inte tar signalerna på allvar.

Även Lundsbergs internatskola i Värmland, en av landets äldsta internatskolor, har under lång tid brottats med samma typ av problem. Värmlands tingsrätt har konstaterat att det på skolan funnits en djupt rotad kultur av kamratfostran. Fyra elever dömdes för misshandel och grova hemfridsbrott mot yngre elever. I september fastställde hovrätten i stora delar tingsrättens dom.

Under rättegången mot Lundsbergseleverna väckte en del föräldrars reaktioner uppmärksamhet. När barnen vittnade om de brott de utsatts för ska flera föräldrar ha himlat med ögonen. En mamma ska ha sagt att ett slag hit eller dit inte är en stor sak och att det har hänt värre saker. En pappa menade att händelserna borde ha hanterats internt i stället för att polisanmälas.

DN:s ledarredaktion, som beskriver sig som oberoende liberal, skriver i en huvudledare att den typen av inställning är en viktig anledning till att kulturen kan leva vidare. Så länge inte alla inblandade – från styrelse och skolledning till personal och föräldrar – tar problemen på allvar, kommer pennalismen att fortsätta. Det krävs bland annat utbildning i förebyggande arbete, att minsta incident får konsekvenser och att ursäkter om att värre saker har hänt tidigare inte accepteras.

Om skolorna saknar vilja att förändras återstår enligt DN:s ledarredaktion till slut bara ett alternativ: att de tvingas slå igen för gott.