DN:s ledarredaktion uppmanar Vänsterpartiet att tänka om i regeringsfrågan. I en ny ledare på den oberoende liberala ledarsidan argumenterar redaktionen för att V står inför ett avgörande vägval: kräva regeringsposter eller acceptera en roll som samarbetsparti. Frågan är vad partiet egentligen vill uppnå – och om ledningen är beredd att lyssna på sina väljare.
Bakgrunden är S-ledaren Magdalena Anderssons besked att hon vill leda en regering bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, med Vänsterpartiet som stödparti utanför regeringen. V-topparna Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson har vid upprepade tillfällen sagt att de hellre ser ett extra val än att agera stödparti. Enligt DN:s ledarredaktion framstår det som att V:s främsta mål är att sitta i regering – till varje pris.
Sedan valet 2022 har Sverige styrts av ett högerunderlag där Sverigedemokraterna har stort inflytande. Genom Tidöavtalet samarbetar Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och SD, vilket har satt tydliga spår i migrations- och rättspolitiken. För att vänstersidan ska kunna ta över krävs att flera partier enas. Anderssons förslag är ett försök att skapa en sådan konstellation, men det förutsätter att V accepterar en plats utanför regeringen.
Centerpartiet är ett mittenparti som tidigare vägrat samarbeta med SD. Partiets vägval blir avgörande om V säger nej. Enligt ledarredaktionen är det en av anledningarna till att V inte kan räkna med att ett nej automatiskt leder till en vänsterregering. Tvärtom kan C i ett sådant läge söka sig mot höger, vilket skulle försvaga hela vänstersidan.
Söndag kväll valde artisten Robyn att blanda sig i debatten. På Instagram skrev hon: ”Vi som gillar Vänsterpartiet skulle gärna se att V gör det möjligt för oss att få en ny regering som gör det bästa för Sverige.” Inlägget kom strax efter Anderssons uttalande och tolkades som en vädjan till V att inte fälla en möjlig regering.
DN:s ledarredaktion menar att V nu måste bestämma sig. Säger partiet nej till Anderssons erbjudande kan två saker hända. Centerpartiet kan i stället vända sig mot högerblocket, eller så blir det extra val där det nuvarande regeringsunderlaget sannolikt skulle gå stärkta ur. Skulle V däremot lägga prestigen åt sidan och säga ja, får partiet möjlighet att driva sakpolitik: stopp för utvisningar av unga, en mer omfördelande politik och ett begränsat inflytande för SD.
Enligt ledarredaktionen handlar valet i grunden om vad som är viktigast. Är det att få genomslag för vänsterpolitik, eller att visa Socialdemokraterna att V menar allvar med statsrådsambitionerna? Om V säger nej och det i förlängningen leder till att vänstersidan saknar majoritet under lång tid, riskerar partiet att hamna långt från regeringsmakten ändå. Samtidigt har Dadgostar och Gabrielsson hittills inte visat några tecken på att vika sig.
Enligt ledarredaktionen har Robyns inlägg satt fingret på en oro som många vänsterpartistiska väljare delar. Ledaren pekar på att många sympatisörer tycks vara beredda att acceptera en regering där V inte ingår, så länge den för en politik som ligger nära V:s hjärtefrågor. För dem är det viktigare att Tidöpartierna inte fortsätter hålla i regeringsmakten än att V får ministerposter. Frågan är om partiledningen lyssnar.
DN:s ledarredaktion konstaterar att regeringsfrågan inte bara handlar om politiskt spel. Ett regeringsskifte skulle påverka svensk politik under minst fyra år, inte minst inom migrations- och välfärdspolitiken. Därför är beslutet större än frågan om vilka poster V får. Det handlar om vilken politik som ska formas och vilka människor som påverkas.
Tiden är knapp. Om V-ledningen väntar för länge kan möjligheten att påverka en regeringsbildning vara förlorad. Valet står mellan att ta det inflytande som finns inom räckhåll eller att hålla fast vid en princip som kan kosta partiet både regeringsmakt och sakpolitik.
