Sveriges krisinformationssajt nere på grund av tekniskt fel

Krisinformation.se, den officiella webbplatsen för samhällets krisinformation, var under tisdagseftermiddagen inte tillgänglig. Orsaken uppges vara ett tekniskt fel. Sajten drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och är en central kanal för att nå allmänheten vid allvarliga händelser. Det är ännu oklart när störningen ska vara åtgärdad.

MSB är en beredskapsmyndighet under Försvarsdepartementet. Myndigheten har i uppdrag att förebygga och hantera kriser, stödja andra aktörer och säkerställa att information når ut. En webbplats som krisinformation.se är ett av de verktyg som används i detta arbete. Ett tekniskt fel kan ha många orsaker, från hårdvaruproblem till fel i programvara eller drift. Någon närmare förklaring har ännu inte lämnats.

Webbplatsen lanserades 2009 och är i dag en av de viktigaste digitala plattformarna inom svensk krisberedskap. Här samlas information från polisen, Försvarsmakten, SMHI, Livsmedelsverket, länsstyrelser, kommuner och regioner. Vid allt från stormar, skogsbränder och översvämningar till pandemier och höjd beredskap är sajten tänkt att vara den plats där allmänheten snabbt får en tillförlitlig lägesbild.

Under coronapandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick sajten en tydlig roll som samhällets informationsnav. Besökstrycket ökade kraftigt, och många vände sig till krisinformation.se för att följa myndigheternas råd. Skogsbränderna 2018 visade också hur viktigt det är att evakueringsinformation och eldningsförbud snabbt kan nå ut. Att webbplatsen nu är nere väcker därför frågor om hur sårbar den digitala beredskapen är.

Avbrottet sker i en tid när säkerhetsläget i Europa är allvarligare än på många år. Myndigheter i flera länder har utsatts för cyberattacker, överbelastningsattacker och desinformationskampanjer. Det finns i nuläget inga uppgifter som pekar på att tisdagens störning beror på en attack. Men händelsen visar att även vanliga tekniska fel kan slå ut samhällsviktiga tjänster.

Digitaliseringen av samhället har gjort att människor i allt högre grad förväntar sig att information ska finnas tillgänglig direkt. Inom krisberedskapen talar man om redundans – att det ska finnas reservlösningar när ett system fallerar. För MSB handlar det om att kunna publicera varningar även om den ordinarie webbplatsen inte fungerar. Det kan ske genom reservservrar, alternativa domäner eller andra kanaler.

MSB har flera kanaler som fortfarande fungerar. Viktiga meddelanden till allmänheten, VMA, sänds via Sveriges Radio P4, SVT och andra medier. Det nationella informationsnumret 113 13 är öppet för frågor vid allvarliga händelser. Myndigheter och räddningstjänst använder också presskonferenser och sociala medier. Men krisinformation.se är fortfarande den plattform där många först söker sig för att få en samlad bild.

Länsstyrelserna ansvarar för regional krisinformation och kommunerna för lokala besked. Krisinformation.se samlar dessa flöden på ett ställe. När sajten är nere försvinner en viktig pusselbit i kedjan. Det kan i praktiken innebära att en person som vill veta vad som händer i sitt närområde inte får samma överblick som vanligt.

I ett land som Sverige med långa avstånd och många olika lokala förutsättningar är digitala informationskanaler särskilt viktiga. Inte alla har samma tillgång till lokala medier, och många förväntar sig att myndigheterna ska kunna nå ut över hela landet. När en central sajt ligger nere blir det tydligt hur beroende samhället har blivit av att informationen fungerar.

Störningen får också konsekvenser för förtroendet. Om en officiell informationskanal inte fungerar ökar risken att människor söker sig till obekräftade uppgifter i sociala medier. Det kan i sin tur sprida osäkerhet och göra det svårare för myndigheterna att nå ut med korrekta besked. Därför är det viktigt att felet åtgärdas snabbt och att MSB kommunicerar tydligt.

Kommersiellt kan driftstörningar i offentlig sektor bli en påminnelse för it-leverantörer om vikten av driftsäkerhet. Upphandlingar av samhällsviktiga system ställer allt hårdare krav på tillgänglighet, redundans och incidenthantering. EU:s NIS2-direktiv, som ska stärka cybersäkerheten inom en rad samhällssektorer, har också satt frågan högt på agendan i medlemsländerna. För företag inom cybersäkerhet och drift innebär detta en växande marknad.

För allmänheten gäller i nuläget att följa de kanaler som fungerar. Det är oklart hur länge avbrottet varar. Det som står klart är att händelsen blir en påminnelse om att krisberedskap inte bara handlar om att skydda fysiska värden. Det digitala samhället måste också tåla störningar. Att krisinformationen är tillgänglig är en grundläggande del av den trygghet som medborgarna förväntar sig.