Trump och Netanyahu diskuterar Irans nästa drag medan Israel driver på för omedelbar attack

USA:s president Donald Trump och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu talade i telefon i helgen. Enligt uppgifter ska samtalet ha kretsat kring nästa steg i kriget mot Iran. Varken Vita huset eller Netanyahus kansli har officiellt bekräftat innehållet, men att samtalet äger rum just nu skickar en tydlig signal: Washington och Jerusalem samordnar sig i en allt mer explosiv region.

Samtalet kommer efter en period där konflikten mellan Israel och Iran har förändrats i grunden. Det som under många år kallades skuggkrigföring har övergått i öppna militära sammanstötningar. Israel har genomfört flyganfall mot militära mål i Iran, medan Iran har svarat med robotattacker mot israeliskt territorium. Den ömsesidiga attacker har dragit in hela Mellanöstern i en bredare oro och tvingat flera länder att ta ställning.

I centrum för samtalen lär frågan om Irans kärnprogram finnas. Internationella atomenergiorganet IAEA har under flera rapporter pekat på att Iran berikat uran till nivåer som saknar trovärdig civil förklaring. Detta har länge setts som en röd linje för både Israel och USA. Nästa steg kan handla om allt från fortsatta sanktioner och cyberoperationer till direkta attacker mot anläggningar i Natanz, Fordow eller Isfahan. Varje sådant alternativ bär med sig stora risker.

En fördjupad konflikt får omedelbara effekter på världsmarknaden. Genom Hormuzsundet passerar uppskattningsvis en femtedel av världens olja, och redan oron över ett avbrott brukar slå direkt mot priserna. Oljesorten Brent och den amerikanska referensoljan WTI följs därför noga av handlare och regeringar. En stängning eller begränsning av sundet skulle driva upp energipriserna globalt och slå hårt mot ekonomin i Asien och Europa.

Guld och den amerikanska dollarn brukar få stärkta roller när oron ökar. Investerare flyttar då kapital till tillgångar som anses säkra, medan börserna i riskzonen faller. Flygbolag, fraktrederier och försäkringsbolag med verksamhet i regionen följer också utvecklingen med oro. Redan tidigare attacker har lett till att många rederier valt att omdirigera sina fartyg runt Arabiska halvön eller kräva högre premier för resor genom Röda havet och Persiska viken.

Försvarsindustrin är en annan sektor som reagerar på lägesbilden. Vid tidigare upptrappningsfaser har aktier i bolag som Lockheed Martin, RTX och Northrop Grumman stärkts. Samma mönster har synts hos europeiska koncerner som Saab, Rheinmetall och BAE Systems. Flera Natoländer har redan ökat sina försvarsbudgetar efter kriget i Ukraina, och en utdragen konflikt med Iran skulle sannolikt påskynda den trenden ytterligare. Frågan är om detta leder till nya order, eller om osäkerheten i stället gör att länder avvaktar med stora investeringar.

Även oljeproducerande grannländer som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten följer utvecklingen noga. De har länge försökt hålla sig utanför konfliktlinjerna, men deras territorium och infrastruktur ligger nära skottlinjen. Ett breddat krig skulle kunna påverka deras exportleder och tvinga fram politiska ställningstaganden. Kina, som är en stor köpare av iransk olja, har samtidigt svårt att blunda för risken att importen hotas. Kyiv? Nej, fel.

Internationellt har varningarna blivit fler. FN har upprepade gånger uttryckt oro över en regional storkonflikt, men något tydligt fredsinitiativ har ännu inte sett dagens ljus. Diplomatin har försvårats av att Iran och USA i flera år haft svårt att etablera fungerande kanaler. Samtidigt har Israel upprepat att man inte kommer att acceptera ett Iran med kärnvapen, medan Iran hävdar att dess program är fredligt.

Telefonsamtalet mellan Trump och Netanyahu kan därför bli början på en mer intensiv fas. Frågan är om USA vill gå längre än militärt stöd, eller om man fortsätter med en kombination av sanktioner och begränsade insatser. Det som är säkert är att besluten som fattas i Washington och Jerusalem under de närmaste veckorna kommer att få betydelse långt bortom Mellanöstern. För världsekonomin, för energimarknaden och för en redan ansträngd säkerhetspolitisk ordning i Europa och Asien.