Peter Magyar säger att han planerar att minska Ungerns budgetunderskott till 4,9 procent av BNP senast 2027. I år väntas underskottet uppgå till omkring 7,5 procent av BNP. Magyar, som är oppositionsledare och partiledare för Tisza, har under det senaste året vuxit fram som den tydligaste utmanaren till premiärminister Viktor Orbán.

Utspelet kommer vid en tidpunkt då Ungerns offentliga finanser befinner sig under hårt tryck. Landet har under flera år haft ett av EU:s största budgetunderskott. EU-kommissionen har inlett ett förfarande vid alltför stora underskott, vilket innebär att Budapest måste presentera en trovärdig plan för att minska underskottet. Samtidigt har en stor del av de EU-medel som skulle ha gått till Ungern hållits inne med hänvisning till brister i rättsstaten och korruptionsrisker.

Magyars löfte är därför både ekonomiskt och politiskt. Inför de väntade parlamentsvalen har Tisza vuxit i opinionsmätningarna. Genom att sätta ett konkret mål för underskottet försöker Magyar visa att oppositionen kan ta ansvar för landets ekonomi. Det kan stärka hans trovärdighet hos väljare och marknader, men också hos EU.

Hur målet ska nås är ännu oklart. En minskning från 7,5 till 4,9 procent av BNP på två år kräver betydande åtstramningar. Det handlar antingen om att skära i de offentliga utgifterna eller att öka skatteintäkterna, eller en kombination av båda. Ungern har de senaste åren infört flera särskilda skatter på banker, energiföretag och stora handelskedjor. Dessa har gett pengar till statskassan, men de har också skapat oro bland investerare och bidragit till en svagare investeringsmiljö.

Den ungerska ekonomin har dessutom tappat fart. Inflationen har varit bland de högsta i EU och hushållens köpkraft har pressats. Tillväxten har varit svag, delvis på grund av minskad efterfrågan från Tyskland, som är den viktigaste handelspartnern för ungersk industri. Bilindustrin, en central del av den ungerska exporten, har haft ett svårt år. Det har påverkat både statsbudgeten och sysselsättningen.

Ungerns statsskuld ligger på nära 75 procent av BNP, och en betydande del är upptagen i utländsk valuta. Det gör ekonomin känslig för svängningar i forintens kurs. Landet är dessutom starkt beroende av importerad energi. De höga energipriserna efter Rysslands invasion av Ukraina har därför försvagat bytesbalansen och bidragit till att inflationen blev kvar på höga nivåer under längre tid än i många andra EU-länder. För att hålla nere kostnaderna för hushåll och företag har regeringen använt omfattande subventioner, vilket i sin tur ökat trycket på statsbudgeten.

För finansmarknaderna är Magyars plan en signal om att Ungern kan vara på väg mot en mer återhållsam finanspolitik. Forinten och räntan på ungerska statsobligationer har under flera år varit känsliga för budgetbesked från Budapest. En trovärdig plan skulle kunna minska riskpremien och stärka valutakursen. Om målet däremot uppfattas som orealistiskt, eller saknar brett politiskt stöd, kan marknaderna i stället tolka det som ytterligare ett tecken på att finanserna är svaga.

EU:s stabilitets- och tillväxtpakt kräver normalt att medlemsländernas underskott hålls under 3 procent av BNP. Målet på 4,9 procent år 2027 skulle alltså fortfarande ligga över EU:s gränsvärde. Men det skulle innebära en tydlig förbättring jämfört med dagens nivå. Frågan är om EU-kommissionen och investerarna är beredda att tro på en plan från en politiker som ännu inte sitter vid makten.

Magyar har profilerat sig som en förespråkare för transparens och rättsstatens principer. Detta är centralt för Ungerns relation till EU. Utan en lösning på konflikten med Bryssel riskerar Ungern att gå miste om miljarder i stöd som skulle ha kunnat användas till investeringar. Ett regeringsskifte skulle kunna förändra förutsättningarna och öppna vägen för frysta EU-pengar.

Budgetpolitiken lär bli en av de viktigaste frågorna inför valet. Många ungerska väljare har känt av höga priser och svag tillväxt under flera år. Genom att peka ut ett tydligt mål för underskottet vill Magyar visa att hans alternativ har en plan för att lämna Orbáns ekonomiska arv bakom sig. För Ungern handlar det om att återupprätta förtroendet hos både EU och internationella investerare. Det kräver dock beslut som kan vara impopulära, och det återstår att se om de politiska villkoren finns där.

Dela.

18 kommentarer

Leave A Reply