Åkesson: ”Vi har inga planer på att flytta på oss”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har fått i uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering efter höstens val. På valnatten var han tydlig med att om de rödgröna partierna misslyckas med att bilda regering, ska han försöka samla en icke-socialistisk majoritet med hjälp av Centerpartiet.

Men när han på tisdagen mötte pressen i riksdagen med anledning av sonderingsuppdraget var tonen betydligt mer avvaktande. Han har nu en vecka på sig att utforska möjligheterna att få Centerpartiet att ingå i något slags samarbete med Sverigedemokraterna – trots Centerns tydliga röda linjer.

– Jag ser framför mig att det kommer att bli svårt, sannolikt mycket svårt, sade Kristersson.

Bakgrunden är det parlamentariska läge som uppstått efter valnatten, där inget av de två traditionella blocken har egen majoritet i riksdagen. Centerpartiet hamnar därmed i en nyckelposition. Partiet har under flera mandatperioder profilerat sig som ett mittenalternativ med starka marknadsliberala inslag, men har gång på gång avvisat samarbete med SD – en hållning som partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist upprepade på tisdagen.

– Vi kan inte släppa fram en regering där man samarbetar med SD, sade hon till TT.

Trots de låsta positionerna finns det en väg framåt, enligt Douglas Thor, ordförande för Moderaternas ungdomsförbund (Muf). Han menar att det går att konstruera en lösning där både Centerpartiet och SD kan rättfärdiga ett stöd för en borgerlig regering.

– Det finns en lösning där både C och SD kan rättfärdiga stöd för en borgerlig regering. En tydlig högerpolitik för skog och ekonomi, och en kompromiss i migrationspolitiken där fler skötsamma får stanna samtidigt som fler som inte sköter sig utvisas, sade Thor.

Hans resonemang bygger på att Centerpartiet kan peka på att man fått genomslag för centrala delar av sin politik och lyckats hålla både Vänsterpartiet och SD utanför regeringsställning. SD kan i sin tur visa på inflytande i sakpolitiken, inte minst inom migration och rättsväsende, två områden där partiet haft stort genomslag under den förra mandatperioden.

Men det finns flera hinder längs vägen. Ett av de viktigaste är SD:s krav på ministerposter. Det har förekommit medieuppgifter om att partiet överväger att släppa kravet, men när Jimmie Åkesson träffade pressen var han tydlig med att kravet kvarstår.

– Ska vi stötta en regering, som under de fyra åren som gått, då ska vi också sitta i den regeringen. Vi har inga planer på att flytta på oss, sade Åkesson.

– Jag har väldigt svårt att se något motsvarande som skulle kunna trumfa att SD behövs i en regering.

Frågan är om SD:s krav är förhandlingsbart. Under den förra mandatperioden ingick partiet i Tidöavtalet – ett samarbete med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna där SD fick stort inflytande över politiken utan att sitta i regeringen. Skulle SD välja att acceptera en liknande konstruktion igen, öppnas dörren för en ny borgerlig regering. Men Åkessons uttalanden tyder på att partiet nu vill ta steget fullt ut.

För Centerpartiet handlar frågan om partiets identitet och framtid. Sedan januariavtalet med Socialdemokraterna 2019 har partiet positionerat sig som ett marknadsliberalt mittenparti, och ett samarbete med SD skulle innebära ett brott mot den linjen. Flera tunga centerprofiler har varnat för att partiet skulle förlora både sin trovärdighet och sina väljare i en sådan uppgörelse. Enligt flera statsvetare är Centerns motstånd mot SD inte en taktisk fråga utan djupt rotad i partiets värderingar, vilket gör ett hastigt positionsskifte osannolikt.

Tiden är dessutom knapp. Sonderingsuppdraget ger Kristersson endast en vecka att nå en lösning. Misslyckas han går uppdraget vidare till talmannen, som i så fall kan vända sig till något av de andra partierna. Statsvetare har beskrivit läget som ovanligt svårlöst med flera parallella förhandlingsspår där inget ser ut att leda till en självklar majoritet.

De närmaste dagarna blir därmed avgörande för både regeringsfrågan och det politiska landskapet i stort. Kristersson har tidigare visat prov på pragmatism i sina försök att hålla samman den borgerliga sidan, men frågan är om det räcker när Centerns röda linjer kolliderar med SD:s krav på regeringsplatser.

För väljarna handlar det ytterst om vilken regering Sverige ska få – och om de borgerliga partierna förmår enas i ett läge där alla parter måste ge efter. Mycket talar för en utdragen förhandlingsprocess som kommer att prägla svensk politik under lång tid framöver.