C-politiker tror på kompromiss: ”Inte ett drömläge för någon”

Två dagar efter valet är fortfarande inget regeringsunderlag klart. Färre än hundra valdistrikt återstår att räkna, och bara omkring 26 000 röster skiljer blocken åt. Den rödgröna sidan har en ledning på tre mandat, men den slutgiltiga fördelningen är ännu inte fastställd. På tisdagen krävde Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin att statsminister Ulf Kristersson skulle erkänna sig besegrad. Kristersson signalerade dock redan på valkvällen att han tänker försöka samla en ”icke-socialistisk” majoritet i riksdagen.

Båda blocken står nu inför samma pussel: ingen sida klarar sig utan Centerpartiet. Såväl Kristersson som Magdalena Andersson behöver C för att få igenom en statsbudget. Men C:s partiledare Elisabeth Thand Ringqvist har dragit röda linjer mot både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, vilket gör de kommande förhandlingarna minst sagt komplicerade.

Vänsterpartiet har ett kongressbeslut om att inte släppa fram en regering där partiet saknar ministerposter. Centerpartiet har samtidigt sagt nej till V i regeringsställning. Enligt Anton Sauer, centerpartistiskt kommunalråd i Malmö, är det V som kan tvingas backa. Men han inser att det i så fall kan innebära att inte heller C får några ministrar.

Frågan är hur långt Centerpartiets väljare och medlemmar är beredda att gå. ”Jag tror att Elisabeth kan sälja in det – om vi får tillräckligt bra betalt”, säger Sauer. Han syftar dels på sakfrågor som avskaffad karensdag och vinstförbud i skolan, dels på ideologiska ställningstaganden som i C:s ögon gör SD till en omöjlig samarbetspartner.

Sauer är tydlig med att han inte vill se V i regeringen. ”Det är ett parti som är alldeles för snårigt att ha att göra med”, säger han. Han pekar på att Malmö har varit epicentrum för de skandaler som skakat Vänsterpartiet, med företrädare som uttryckt antisemitiska åsikter eller hyllat terrorister. Att ta in V i en regering skulle enligt honom skapa en sårbarhet, inte minst internationellt.

På lokal nivå fungerar dock samarbetet över blockgränsen i flera fall. I Jönköping har Centerpartiet under den gångna mandatperioden styrt tillsammans med S och L, med stöd av V och Miljöpartiet för att få igenom budgetar. Rikard Bunnvik (C), kommunalråd i Jönköping, tycker att det har fungerat bra. ”Jag står såklart väldigt mycket mer högerut än Julia Löf, som är vänsterns person här. Men det har fungerat, utan tvekan.”

Bunnvik tror att både C och V kommer att behöva rucka sig för att få fram en regering. ”Någonstans kommer både C och V att rucka lite på sig”, säger han. Han ser det som en röd linje att V inte får ministrar, men menar att det går att hitta vägar framåt om V får gehör i frågor som ligger partiet varmt om hjärtat. Samtidigt varnar han för att alltför stora prestigeblockeringar riskerar att öka politikerföraktet. ”Politikerföraktet vi har finns ju där för att de på nationell nivå beter sig som de gör, i stället för att vara pragmatiska och lösningsinriktade och ta ansvar.”

I Stockholm ser C med stor sannolikhet ut att fortsätta i opposition. Kommunalrådet Jonas Naddebo (C) vill inte spekulera i hur partiorganisationen skulle ta emot olika regeringsalternativ. ”Vi stänger inga dörrar. Vi håller dem öppna så att säga”, säger han.

En högerlösning där C skulle ingå i ett samarbete med Tidöpartierna – M, KD, L och SD – framstår dock som långsökt, enligt Anton Sauer. ”Helt plötsligt verkar folk ha glömt de senaste fyra åren och tänker att nu skulle C kunna stödja exakt det vi har varit emot. Alla moderater som har skrivit någonting till en centerpartist har väl haft panik de senaste dygnen för att radera det”, säger han.

En ytterligare komplikation är att Vänsterpartiet ser ut att bli större än Centerpartiet i riksdagen. Det ger V starkare förhandlingskraft, samtidigt som C:s inflytande bygger på att partiet kan vara tungan på vågen. För både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson handlar det nu om att hitta en väg genom en politisk terräng där alla dörrar inte är stängda – men där nyckelspelarnas röda linjer ligger fast.

Valet är inte avgjort, och de sista distrikten är ännu inte räknade. Klart är att Centerpartiet har en nyckelroll. Frågan är till vilket pris.