KD-toppen: ”Regionen vet inte längre hur man startar vårdcentraler”

Halloweenpumpor och grinande katter möter besökarna utanför Region Stockholms huvudkontor, inrymt i det gamla militärsjukhuset. Den nyrenoverade byggnaden är svår att missa, men det är Halloweenpyntet på trappan som fångar blicken. För det nya hälso- och sjukvårdsregionrådet Carl-Johan Schiller (KD) är årstiden dock en bisak. Högst upp på hans agenda står att korta vårdköerna.

Schiller tillträder i ett politiskt läge som är allt annat än ordinärt. Kristdemokraterna fick behålla sina 7 procent i regionvalet, men erbjöds ändå den tunga posten. Förklaringen är att Socialdemokraterna behövde KD för att få ihop ett blocköverskridande styre. Koalitionen består av S, MP, C, KD och L, medan Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lämnats utanför.

Region Stockholm ansvarar för hälso- och sjukvård för cirka 2,4 miljoner invånare. Schiller är tydlig med vad som ska prioriteras: köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, och väntetiderna på akuten. Samarbetspartierna har enats om en 37-sidig politisk plattform, där primärvården står i centrum. Ett av målen är att närma sig Socialstyrelsens riktmärke om maximalt 1 100 patienter per fast läkare.

Det kräver att arbetsmiljön förbättras så att fler orkar jobba heltid, enligt Schiller. Han pekar på att Sverige har mycket att lära av grannländerna. Både Norge och Danmark har byggt ut primärvården mer framgångsrikt och har dessutom drivit igenom ett förstatligande av vården. I Sverige har en statlig utredning föreslagit att staten tar ett större ansvar för bland annat kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer och luftburna ambulanstransporter.

Mindre väntat är att vårdens styrning ska ses över. Schiller konstaterar att politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsnämnden har blivit tandlösa. Ett talande exempel är att Region Stockholm inte öppnat några nya vårdcentraler i egen regi sedan det fria vårdvalet infördes 2008. När KD frågade förvaltningen hur man bär sig åt för att starta en vårdcentral, blev svaret att det saknas en rutin – eftersom privata aktörer sköter det.

Kristdemokraterna menar att regionen efter införandet av lagen om valfrihetssystem, LOV, blivit alltför passiv och överlåtit ansvaret till marknaden. Schiller vill att regionen ska kunna agera när etableringarna hamnar snett. Om de flesta mottagningar startar i innerstaden och det behövs en vårdcentral i ett socioekonomiskt utsatt område, måste huvudmannen kunna starta en för att erbjuda en jämlik vård, säger han.

Region Stockholm är en av landets största vårdköpare, och balansen mellan privat och offentligt har länge varit en het politisk fråga. Den var också den stora stötestenen i förhandlingarna. Resultatet blev en kompromiss: under mandatperioden ska inga nya stora beslut fattas som påtagligt påverkar balansen mellan vård i privat och offentlig regi. Det innebär varken att verksamhet tas tillbaka i offentlig regi eller att ett nytt akutsjukhus upphandlas. Stockholms akutsjukhus har i stället omvandlats till förvaltningar, och ambulanssjukvården har tagits tillbaka i egen regi. Några återställare är inte aktuella.

I plattformen finns också löften om att utveckla vårdvalen, räkna upp ersättningarna och förbättra tillgängligheten på landsbygden och i skärgården med fler närmottagningar. Patienternas valfrihet ska värnas. Inga varsel av vårdyrken ska ske under mandatperioden. Inom psykiatrin ska en handlingsplan tas fram för att korta Bup-köerna. Om pågående utredningar av öppenvårdspsykiatrin visar på omfattande avtalsbrott, bör avtalet med vårdbolagen Prima och Wemind sägas upp i förtid. Kvinnosjukvården ska stärkas med ett specialistcentrum, och regionen ska minska sitt beroende av externa leverantörer, bland annat genom att se över behovet av ett centrallager.

Schiller, tidigare kommunalråd på Lidingö, är medveten om det unika i att en regionpolitiker välkomnar ökat statligt inflytande. Han vill avskaffa regionen som politisk nivå, men något gehör i riksdagen har han inte fått. För den nya koalitionen handlar det i stället om att hålla ihop ett brett styre.

– Det blir inga stora svängar åt något håll, konstaterar Carl-Johan Schiller.