L-topp: ”Missnöjet kokar – nytt parti kommer starta”

Dorotea kommun är en av de minsta i landet, sett till befolkning, men här har invånarna gång på gång visat prov på handlingskraft. Det menar Nicke Grahn, som nu lämnar posten som kommunalråd efter en valförlust som han själv tar med ro.

– Jag är nog landets gladaste valförlorare, säger han med ett leende.

Det lokala stödet för Liberalerna i Dorotea, tidigare ett av partiets starkaste fästen i södra Lappland, har rasat. Ändå är det inte den egna förlusten som bekymrar Grahn mest. Trots att Liberalerna nationellt klarade sig kvar i riksdagen efter en historisk valspurt, och trots att han själv sitter i partistyrelsen, är han kritisk till hur samtliga riksdagspartier hanterar landsbygdens utmaningar.

– Varken Liberalerna eller något annat riksdagsparti erbjuder lösningar på våra faktiska problem. Alla har flyttat till stan. Det råder ett totalt politiskt vakuum på landsbygden, säger han.

Som exempel på statens frånvaro pekar han mot Systembolaget på andra sidan gatan från kommunhuset i Dorotea.

– Där har vi vår enda statliga närvaro. Polisen har visserligen öppet två timmar på tisdagar, men vi har knappast ett bostadsinbrott vartannat år. Det är inte där problemet ligger.

Dorotea, som ligger i Västerbottens län, är till ytan lika stort som Blekinge men har bara drygt 2 300 invånare. Här handlar vardagen om grundläggande samhällsservice, inte om nationella valfrågor som valfrihet i skolan eller vinster i välfärden. Enligt Grahn vinner inget parti röster genom att tala om ideologi med någon som saknar tillgång till ambulans, mobiltäckning för trygghetslarmet eller möjlighet att skjutsa barnen till fotbollsträningen.

– Det bästa sättet att ta bränslet ur populistiska partier är att erbjuda basal service. Om samhället fungerar förlorar de sin grogrund, säger han.

Grahn betonar att han inte förespråkar passivt glesbygdsgnäll. Han pekar stolt på de företag och verksamheter som finns kvar i kommunen, ofta efter omfattande lokala insatser. Sjukstugan räddades kvar efter en uppmärksammad ockupation. Svenska tält, en av kommunens större arbetsgivare och landets enda tältfabrik i sitt slag, finns kvar. Likaså husvagnstillverkaren Polarvagnen, som överlevt efter ytterligare en lokal kamp.

Delägaren på Svenska tält, Leena Berg, berättar att allt fler jobbsökande visar ett genuint intresse av att bosätta sig i Dorotea, något hon aldrig tidigare upplevt. Kommunen har också utsetts till Sveriges bästa för barnfamiljer av Unicef.

– Det är en sund inställning att göra det man kan först innan man ställer krav. Det har många i den här bygden visat gång på gång, säger Grahn.

Frågan om landsbygdens villkor är dock större än en enskild kommun. En rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som släpptes strax före valet, visar att 82 procent av de tillfrågade anser att offentlig service ska bedrivas nära människor, även om det innebär högre kostnader. Över hälften av de svarande i Stockholm, Göteborg och Malmö anser dessutom att det satsas för mycket på storstäderna.

Louise Skoog, statsvetare vid Umeå universitet och medförfattare till ett kapitel i rapporten, ser ett växande missnöje.

– Det är inte så att människor på landsbygden plötsligt ser en skola läggas ned eller att vägbelysningen släcks. Så har det sett ut i decennier. Nu börjar man reagera, säger hon.

Rapporten visar att var femte Sverigedemokratisk väljare inte främst stödjer partiet på grund av invandringsfrågan, utan i protest mot geografisk orättvisa. Gruppen motsvarar nästan fyra procent av hela väljarkåren, vilket i ett jämnt val kan vara avgörande.

Trots det har inget parti ännu lyckats samla detta missnöje. Enligt Skoog tenderar partierna att fokusera på städerna, där de flesta väljarna finns.

Nicke Grahn är övertygad om att utvecklingen kommer att leda till bildandet av ett nytt slags Norrlandsparti, inspirerat av exempelvis Scottish National Party (SNP). Han beskriver det som en blandning av provinsiell socialdemokrati, frisinnad liberalism och klassisk centerpartism, med fokus på frågor som återbäring på naturresurser.

– Jag är helt säker på att ett sådant parti tar sig in i riksdagen senast 2034, om utvecklingen fortsätter, säger han.

Själv har han dock inga planer på att lämna Liberalerna för att starta en egen rörelse.