Över 780 ansökningar om återvandringsbidrag – endast 200 beviljade

Drygt 200 personer har hittills i år beviljats svenskt återvandringsbidrag. Det kan jämföras med förra året, då endast en enda person fick bidraget. Bakgrunden är att bidraget höjdes från 10 000 till 350 000 kronor under året, som en del av regeringens uppdrag till Migrationsverket att öka återvandringen.

Bidraget har funnits i över 40 år, men har enligt migrationsminister Johan Forssell (M) varit för lågt för att locka sökande.

– Sverige har haft ett system för frivillig återvandring i över 40 år, men vi har noterat att de låga nivåerna på bidraget kan ha bidragit till att få har sökt och beviljats bidraget tidigare, skriver han till DN.

Bidraget betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra delen vid ankomst till det nya hemlandet och den sista delen cirka 15 månader efter ankomsten. En person som beviljats 350 000 kronor har därmed inte fått hela summan ännu, förklarar Didzis Melbiksis på Migrationsverkets presstjänst.

Bidragshöjningen innebär ökade kostnader för staten, men några planer på att begränsa hur många som kan beviljas bidraget finns inte i nuläget.

– Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar, skriver Johan Forssell.

Syrien är det land som flest vill återvandra till. Hittills har 465 personer ansökt om bidrag för återvandring dit, följt av Irak med 37 ansökningar och Demokratiska republiken Kongo med 35. Afghanistan har 25 ansökningar, medan övriga länder sammantaget står för 224 ansökningar.

Siffrorna speglar Sveriges migrationshistoria. Syrien var under 2010-talet det vanligaste ursprungslandet bland asylsökande i Sverige, och många av de syrier som fick uppehållstillstånd under flyktingkrisen 2015 har sedan dess levt i Sverige i nära ett decennium. Att de nu söker återvandringsbidrag kan ses som ett tecken på att det förhöjda bidraget har fått avsedd effekt.

Av de ansökningar som kommit in hittills i år har 350 fått avslag och drygt 70 har avskrivits. Det vanligaste skälet till avslag är att de sökande inte har haft rätt tillstånd. Det kan handla om personer som fått uppehållstillstånd efter den 12 september 2024, som är i Sverige med arbetstillstånd, eller som planerar att flytta till ett EU/EES-land. Ukrainska skyddsbehövande kan inte heller få bidraget.

Vilket land man kan få bidrag för att flytta till avgörs av var man har uppehållstillstånd eller medborgarskap.

– Man måste kunna peka ut ett land där man har rätt att vara bosatt, säger Didzis Melbiksis.

För att komma i fråga för bidraget krävs att man har permanent uppehållstillstånd som beviljats före den 12 september 2024. Den sökande måste också ha en avsikt att lämna Sverige permanent och inte planera att återvända för att bosätta sig här. Det avgörs vid ett möte med Migrationsverket. Den som flyttar tillbaka till Sverige efter att ha fått bidraget blir återbetalningsskyldig.

Bidrag betalas inte ut till personer med skulder hos CSN eller Kronofogden, och det går inte att få bidrag för återvandring till länder inom EU, EES eller Schweiz.

De senaste tre åren har Migrationsverket haft i uppdrag av regeringen att på olika sätt öka återvandringen. Under 2026 har myndigheten bland annat fått i uppgift att informera både enskilda och organisationer om att bidraget finns och att det har höjts.

– Det är viktigt att svenska myndigheter informerar om vilka möjligheter till hjälp och stöd man kan få. Det gäller inte minst för personer som befinner sig långt bort från arbetsmarknaden och i ett långvarigt utanförskap, skriver Johan Forssell.

Enligt migrationsministern har intresset ökat i takt med höjningen. Det märks både i antalet inkomna och beviljade ansökningar.

– Vårt intryck är att det varit tydligt, men givet höjningen har också intresset ökat. Vi ser även en stor ökning av antalet inkomna och beviljade ansökningar, skriver han.