Isuzu D-Max har varit Sveriges bäst säljande pickup i tre år. En viktig förklaring är att tillverkaren erbjuder en eftermonterad gastank som gör att bilen delvis kan köras på fordonsgas. Konverteringen kostar 9 900 kronor, och den sänker fordonskatten från cirka 24 000 kronor till 4 000 kronor per år under de första tre åren. För en ägare innebär det en besparing på totalt 60 000 kronor.

Enligt nuvarande regler kan ett fordon räknas som gasbil även om det bara till viss del drivs av gas. Därmed omfattas det inte av den förhöjda fordonsskatt, så kallad malus, som tas ut under de tre första åren för bilar med höga koldioxidutsläpp. Isuzu D-Max har i grunden en dieselmotor som kan drivas med upp till 50 procent fordonsgas. Om gastanken inte är påfylld drivs bilen till 100 procent av diesel.

Standardversionen av Isuzu D-Max med fossil diesel släpper enligt körcykeln WLTP ut mellan 216 och 241 gram koldioxid per kilometer. Malus gäller för bilar som släpper ut mer än 75 gram per kilometer, och skatten ökar med utsläppens storlek. Fordon som helt eller delvis kan drivas av gas – med undantag för gasol och motorgas – är dock undantagna från malus.

Tobias Gustavsson Binder, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, har tagit fram statistik som visar att 4 102 gaskonverterade dieseldrivna pickuper registrerats i Sverige sedan 2021. Nästan alla är Isuzu D-Max. Han anser att tillverkaren har hittat ett sätt att kringgå reglerna.

– Det är ett systemfel som man borde ha åtgärdat när man insåg vad det här är för typ av bilar, säger han.

Om pickuparna i stället hade registrerats som dieselfordon hade staten fått in ytterligare cirka en kvarts miljard kronor i skatteintäkter, enligt IVL:s beräkningar.

– Det är pengar som egentligen ska gynna omställningen som i stället subventionerar nya dieseldrivna pickuper, säger Tobias Gustavsson Binder.

Ytterligare en detalj väcker frågor. Nästan 40 procent av de gaskonverterade fordonen har registrerats i kommuner där det i dag saknas tankstationer för biogas, alltså CNG. Det säljs heller inga nya renodlade gasdrivna personbilar i Sverige.

– Det här malusundantaget har gått från att gynna bilar som går på biogas till att gynna dieseldrivna pickuper, säger Tobias Gustavsson Binder.

I våras överlämnades en styrmedelsutredning till regeringen. Där föreslås att malusundantaget för gasfordon ska slopas från den 1 januari 2028. Vad som händer med förslaget är i nuläget oklart. Forskaren vill dock se en förändring så snart som möjligt.

Isuzu Sveriges varumärkesdirektör Per Håkansson håller inte med om att företaget utnyttjar ett kryphål.

– Vi har löst ett efterfrågeproblem. Sen är det jättetråkigt att det har blivit prat om att det här ska vara ett kryphål. Vi har gjort detta för att sänka koldioxidutsläppen, och det gör vi, säger han.

På frågan om utsläppen inte minskar när bilen körs på diesel svarar han:

– Nej, så är det.

– Ja, på samma sätt som det är förarens val att ladda sin laddhybrid eller inte. Det är samma problematik, säger Per Håkansson.

Han beklagar att utredningen föreslår att malusundantaget för gasbilar ska slopas.

– Vi kommer så klart att rätta oss efter den lagstiftning som gäller. Men det som händer är att man plockar bort ett alternativ som faktiskt sänker koldioxidutsläppen, säger han.

I stället förespråkar han att ägaren ska kunna redovisa vilka bränslen som tankats och på så sätt få en lägre skatt.

– Det är synd att den stora massan ska bli drabbad för något som inte är universellt.

Frågan belyser en bredare spänning i klimatpolitiken: att konstruera styrmedel som träffar rätt fordon och bränslen, inte bara tekniken i sig. Gasundantaget har funnits för att främja förnybar biogas, men kritiker menar att det nu i praktiken gynnar tunga dieselfordon. Isuzu D-Max är en populär modell på den svenska marknaden, och försäljningsframgångarna visar hur känslig bilmarknaden är för skattevillkor. Om undantaget försvinner kan det få direkt betydelse för både befintliga ägare och framtida köpare av gaskonverterade pickuper.

Dela.

13 kommentarer

Leave A Reply