Sverigedemokraterna kämpar för att växa i Stockholm trots framgångar på riksnivå. Partiet möter utmaningar i en stad där över en tredjedel av befolkningen är första eller andra generationens invandrare, och där deras kärnfrågor ofta avgörs på nationell snarare än lokal nivå.

En solig dag utanför Östermalms saluhall har en handfull sverigedemokrater slagit läger på torget. De delar ut flygblad intill sin blåsippemönstrade elcykel. Budskapet är tydligt: ”Nej” till cykelbanor och höghus, ”Ja” till sekelskifteslägenheter och ordningsvakter.

Gabriel Kroon, SD:s gruppledare i Stockholm, berättar att de här i området sällan möts av diskussion när de kampanjar. Snarare får de tummen upp och ryggdunkar. Men på Södermalm, Lidingö och i delar av söderort är mottagandet helt annorlunda. Där har partiet svårare att hitta fäste.

”Vi har ju vår politik som vi står för. Om det passar tjänstemännen får de gärna rösta på oss. Men vi kommer inte bygga fler tomma cykelbanor i city eller införa bilförbud bara för att det finns en hel del människor som skulle vilja ha det”, säger Kroon.

## Svår väg i huvudstaden

Sverigedemokraterna röstades in i Stockholms stadshus för första gången 2014. Fyra år tidigare hade de tagit plats i riksdagen, där de idag är landets andra största parti. Om Tidöpartierna vinner valet hamnar SD i regeringsställning på nationell nivå.

Men i Stockholm har framgångsresan inte varit lika enkel. Kroon menar att det delvis handlar om att det tar tid att växa som parti i huvudstaden. Han betonar dock att den nuvarande mandatperioden har varit annorlunda.

”Det här är första mandatperioden där vi har gjort ett riktigt bra jobb i kommunfullmäktige. Vi har inte haft några vildar och alla ledamöter har varit delaktiga i arbetet och drivit på politiken”, förklarar han.

Kampanjarbetet i Stockholm skiljer sig markant från landsorten. Där epa-träffar och bensinsnack är vanligt har Stockholmsavdelningen satsat på elcyklar täckta av SD-loggor och bilder på partiledaren Jimmie Åkesson i dubbeldenim.

”Jag tror att de är imponerade av designen i alla fall. Vi har också hittat en avslappnad stämning kring cykeln. Det är liksom Jimmie i jeansskjorta. Vi visar att vi har en själ i vårt parti. Det är inte alltför välklätt eller städat, utan det är folkligt”, säger Kroon.

## Utmaningen med rikspolitiska fokus

Ett av SD:s största problem på lokal nivå är att partiet starkt förknippas med rikspolitiska frågor som invandring och kriminalitet. Detta kan göra det svårare att bygga styrka på kommunnivå, menar Kroon.

”Här måste vi prata mer socialpolitik, och det är inte alltid lika intressant för journalisterna att lyfta fram i debatten. Men vi har ändå mycket förslag på temat”, säger han.

Bland partiets viktigaste lokala förslag finns tydliga koordinatorer i socialtjänsten, 200 nya ordningsvakter och förtur för poliser i den kommunala bostadskön. Partiet vill också bekämpa alla förtätningar i parker och stoppa bostadsbyggande på grönområden, samt förbättra språkkunskapen hos personal i förskolan.

Vice gruppledare Linnéa Vinge tror ändå att riksfrågorna borde gynna partiet lokalt: ”Det borde vara positivt för oss. Gängkriminalitetsfrågan och trygghetsfrågan är så viktig i storstäderna.”

## Kulturfrågan i mångkulturella Stockholm

I en stad där över en tredjedel av befolkningen är första eller andra generationens invandrare blir SD:s kulturpolitiska budskap särskilt kontroversiellt. Kroon menar att partiet inte vill se ett mångkulturellt Sverige, utan föredrar att alla lever i en sammanhållen svensk kultur.

Han menar att huvudstadsborna inte reflekterar över att de dagligen tar del av svensk kultur: ”Svensk kultur är att kunna gå och ta en öl på pizzerian med sina kompisar. Att prata svenska. Att kolla på Aftonbladet och tycka att de skriver konstiga saker där till exempel.”

Kroon utvecklar resonemanget: ”Svensk kultur är ju en helhet med det svenska språket, företeelser i Sverige, traditioner i Sverige, svensk historia. Man måste ju ha en helhetsförståelse för det för att kunna anses vara svensk.”

För att få fler att ”välja att ta del av den svenska kulturen” vill Kroon bland annat sätta upp affischer om lokal historia. ”Vi ska inte ha konstiga affischer om mångkultur och att man ska önska en glad helg. När det är jul så kan man önska god jul. Det är svensk kultur”, säger han.

Linnéa Vinge nyanserar något: ”I samhället i stort, i skolan och på våra äldreboenden är det svensk kultur som ska gälla. Men det klart att alla kommer vilja gå ut och äta pizza eller kebab. Och vi kommer fortfarande ha influenser av andra delar av världen.”

## Nostalgi som politisk strategi

På baksidan av flygbladen som delas ut på Östermalmstorg står ”Ge oss Sverige tillbaka”. Det liknar SD:s valmotto ”Gör Sverige till Sverige igen”. När Kroon ombeds beskriva sina drömmars Sverige svarar han: ”Det var tryggt, det var säkert och det var vackert. Man pratade svenska. Det var det svenska folkhemmet, på ett positivt sätt.”

Trots att Kroon är född 1996 pekar han ut tiden före millennieskiftet som idealisk. ”Jag skulle säga framför allt innan 2000. Sedan levde jag bara fyra år där, men det var väl mitt första intryck. Att det var väldigt bra. Men det handlar framför allt om att komma tillbaka till innan massinvandringen.”

I sitt Almedalstal pekade även Jimmie Åkesson ut 90-talet som de gyllene tiderna. Kroon menar att socialdemokratins dominans under den perioden kan ha spelat in, men kritiserar partiet skarpt för utvecklingen därefter.

## Vägen till makt

Inför kommunvalet i september hoppas SD främst kunna vinna över S-väljare, men också allianssympatisörer. Särskilt mittenväljare som bor i områden som ska förtätas ses som potentiella röstare.

Vägen till makten handlar om att bli allianspartiernas enda samarbetsalternativ, menar Kroon. ”Det var så vi fick ett samarbete i riksdagen. Vi behöver bli så stora att man inte kan låsa ute oss.”

Trots att Moderaterna i Stockholm har liknande mål gällande förtätningar, språkkrav och ordningsvakter, menar Kroon att det gör skillnad att rösta på SD: ”Moderaterna har ändrat sig först nu. Och sen ska man inte glömma att röstar man på Moderaterna eller Kristdemokraterna finns en stor risk att de kommer styra med Miljöpartiet.”