Het ånga bolmade upp ur marken och stenar slungades genom luften. På onsdagskvällen inträffade ett dramatiskt utbrott i Oslo, och 19-årige Hasan befann sig mitt i händelsernas centrum.

– Jag fick en sten rakt i huvudet, säger han till norska VG.

Exakt vad som hände är ännu oklart. Mycket tyder på att het ånga och lösa stenmassor pressades upp ur marken med högt tryck. Händelsen väckte snabbt uppmärksamhet, och platsen ska ha undersökts av experter.

Oslo är Norges huvudstad och landets politiska och ekonomiska centrum. Staden har under flera år arbetat med att minska sina koldioxidutsläpp, och fjärrvärmen är en viktig del av den strategin. Nu riktas blickarna mot djup geotermi, en teknik där vatten pumpas ned i borrhål flera kilometer under markytan och värms upp av berggrunden. Värmen kan sedan användas för att värma bostäder och lokaler, utan att fossila bränslen behöver förbrännas.

Geotermisk energi har vuxit fram som en av de mer lovande förnybara källorna i Europa. Internationella energiorganet (IEA) har pekat på att tekniken har stor potential, särskilt i länder med geologiskt aktiva områden. Men även i Norge, där berggrunden är gammal och kall, finns förhoppningar om att kunna utvinna värme på djupet. Flera tänkbara projekt har diskuterats i Osloregionen, och intresset från energibolag har ökat.

Internationellt har intresset för geotermisk energi tagit fart under 2020-talet. På Island täcker geotermin en stor del av både el- och värmebehovet. I Tyskland, Frankrike och Nederländerna planeras nya anläggningar i städer som vill fasa ut naturgas. I USA har flera företag börjat använda borrteknik från olje- och gasindustrin för att nå djupare och varmare berggrund. Den tekniska utvecklingen går snabbt, men varje nytt projekt innebär också nya risker.

Oslo har ett av Nordens mest utbyggda fjärrvärmenät. Värmen kommer i dag främst från avfallsförbränning, biobränslen och el. Under kalla vintermånader är elbehovet högt, och geotermisk värme skulle kunna avlasta kraftnätet. Flera utredningar har pekat på att djupa borrhål skulle kunna bidra med en jämn och stabil baslast. Men projekten är kostsamma, och det krävs långsiktiga politiska beslut för att de ska bli verklighet.

Samtidigt är borrning under högt tryck en krävande verksamhet. Redan i planeringsstadiet måste hänsyn tas till geologiska förhållanden, trycknivåer och säkerhetsmarginaler. När något går fel kan het ånga och stenmaterial med stor kraft pressas upp genom borrhålet. Det är en risk som är välkänd inom både energibranschen och gruvnäringen, där liknande borrteknik används för att kartlägga malm och mineraltillgångar.

Det finns tidigare exempel på att geotermiska projekt har stött på problem. I Basel i Schweiz stoppades ett projekt efter att borrning orsakat en serie små jordskalv. I Tyskland har tryckuppbyggnad i borrhål lett till läckage och tekniska avbrott. Erfarenheterna visar att övervakning och säkerhetsventiler är avgörande, inte minst när borrningen sker nära bostäder.

Händelsen i Oslo kan därför få betydelse bortom själva platsen. Försäkringsbolag och myndigheter följer utredningen noga. Ett skärpt regelverk skulle kunna innebära högre kostnader för framtida geotermiprojekt, men också öka förtroendet för tekniken. Branschen befinner sig i en expansionsfas, och säkerhetsarbetet blir allt viktigare när allt fler städer vill satsa på fossilfri uppvärmning.

För geotermibranschen handlar det om att visa att tekniken går att kontrollera. Ett allvarligt tillbud kan skada förtroendet för hela sektorn. Därför lär utredningen i Oslo bli en viktig referenspunkt för politiker, investerare och ingenjörer.

För 19-årige Hasan handlade det dock inte om energipolitik eller marknadstrender. När marken plötsligt öppnade sig på onsdagskvällen blev verkligheten konkret. Han berättar för VG att han fick en sten i huvudet och kunde därefter själv beskriva vad han varit med om. Exakt hur allvarliga skadorna är har inte offentliggjorts.

Utredningen av det som inträffat väntas bli noggrant granskad, inte bara i Norge utan även i andra länder där liknande projekt planeras. För Oslo är händelsen en påminnelse om att nya energilösningar måste kombineras med höga säkerhetskrav.

Dela.

21 kommentarer

Leave A Reply