Vasaloppet agerar efter brytrekordet – så ska fler klara av att komma i mål

Snöovädret under årets Vasalopp skapade svåra förhållanden i spåret mellan Sälen och Mora. Av alla som startade var det ungefär en fjärdedel som inte nådde ända fram till målet. Totalt bröt 2 700 åkare, vilket innebär ett nytt rekord för det klassiska långloppet. Trots att arrangörerna förlängde reptiderna gick det inte att undvika att många blev stående i snön.

Sportchefen Tommy Höglund menar att vädret avgjorde loppet.

– Nu ska vi inte säga att alla bröt på grund av rep, utan många, flera hundra, bröt av egen fri vilja. Men det gick väldigt långsamt i första backen och det berodde på svåra förhållanden, sade han.

Vasaloppet har anor från 1922 och är ett av världens mest kända långlopp i skidor. De 90 kilometerna från Sälen till Mora gör tävlingen till en utmaning både för elitåkare och för motionärer. Loppet är också en viktig del av vinterturismen i Dalarna. Under tävlingsveckan är Sälen och Mora fyllda med besökare, och för lokala hotell, restauranger och butiker är helgen en av de viktigaste på hela året. Ett stort antal åkare kommer från andra länder, vilket gör att arrangemanget även har internationell betydelse.

De senaste årens allt mer varierade vinterväder har skapat nya problem för skidarrangörer i Sverige. Snösäkra lopp är inte längre en självklarhet, och flera tävlingar har tvingats ställas in eller flyttats. Vasaloppet har hittills kunnat genomföras, men organisationen behöver anpassa sig efter väderleken i betydligt högre grad än tidigare. Årets lopp visade med all önskvärd tydlighet att det inte räcker med en välpreparerad bana vid starten; spåren måste kunna underhållas även när tävlingen pågår.

Mot den bakgrunden satsar Vasaloppsorganisationen nu på ett nytt arbetssätt. Inför 2027 års lopp planeras fler maskiner och förare, och målet är att kunna spåra om under pågående tävling. Arrangemangschefen Daniel Mäkinen beskriver det som en nödvändig förändring.

– Vi behöver tänka nytt för att möta de utmaningar vi har sett de senaste åren. Med pistmaskiner som kan komma ut tidigare och arbeta löpande under loppet får vi helt andra möjligheter att förbättra spåren medan loppet pågår, säger han i ett pressmeddelande.

Tidigare har arrangören framför allt använt skotrar med spårslädar för att hålla spåren i skick under loppet. Det nya upplägget bygger på att funktionärer bildar säkerhetszoner kring pistmaskinerna, så att de kan arbeta trots att deltagare befinner sig ute i spåret.

– Som exempel kan det innebära att man stoppar deltagarna i spåret ett antal sekunder för att låta en pistmaskin köra in och dra nya spår. Tidigare har vi bedömt att det är svårt att få till, men nu ser vi det som nödvändigt för att kunna ge våra deltagare bättre förutsättningar, säger Mäkinen.

Årets avhopp handlade inte bara om tidsgränser. Enligt Tommy Höglund var det flera hundra som frivilligt valde att bryta. Samtidigt innebar den täta snön att farten i de första backarna blev mycket låg, vilket gjorde att många hamnade i tidsmässigt svåra situationer redan tidigt i loppet. För den som åkte längre bak blev luckorna snabbt stora, och en del avbröt i stället för att riskera att inte nå målet inom tidsramen.

Vasaloppsorganisationen hoppas att de nya åtgärderna ska minska antalet brutna lopp framöver. Daniel Mäkinen konstaterar att vädret alltid kommer att vara en faktor, men att arrangören kan bli bättre på att hantera den.

– Vi kommer aldrig att kunna styra över vädret, men vi kan bli bättre på att möta de förutsättningar som ges. Målet är enkelt: Fler deltagare ska få uppleva känslan av att åka in under målportalen i Mora, säger han.

Nästa års Vasalopp avgörs den 7 mars 2027. Frågan är om det nya spårarbetet räcker för att undvika ett nytt avhoppsrekord.