Chatta med DN:s korrespondenter inför mellanårsvalet i USA

Den 3 november går USA till vallokalerna för mellanårsvalet, ett av de viktigaste politiska vägvalen på flera decennier. Hela representanthuset, en tredjedel av senaten och ett stort antal guvernörsposter står på spel. Frågan som dominerar den politiska debatten är om republikanerna kan förlora sin majoritet i kongressen – och vad det i så fall skulle innebära för president Donald Trump och för omvärlden.

Mellanårsvalen brukar ofta bli en folkomröstning om den sittande presidenten. Historiskt sett har det parti som kontrollerar Vita huset nästan alltid tappat mandat i kongressen vid det första mellanårsvalet. Så även denna gång. Trump har ett högt men polariserat stöd. Hans väljare är lojala, men i de bredare väljarlagren är han omdebatterad. De republikanska kandidaterna i flera delstater har samtidigt valt att distansera sig från Vita huset, medan andra tvärtom kramar presidenten. Det gör valutgången svårare att förutsäga än många trott.

Republikanernas kontroll över kongressen är central för Trumps politiska agenda. Med en majoritet i båda kamrarna har partiet kunnat driva igenom skattesänkningar, utnämna konservativa domare och blockera demokraternas utredningar mot presidenten. Förlorar republikanerna representanthuset, förändras läget dramatiskt. Demokraterna skulle få möjlighet att kalla ministrar, tjänstemän och presidentens medarbetare till utfrågningar. De kan också inleda egna utredningar kring allt från Rysslandskontakter till Trumps affärer. Det skulle därmed skapa en helt ny politisk dynamik i Washington, med ständiga konfrontationer mellan kongressen och Vita huset.

För Trump personligen handlar valet därför om mer än väljarstöd. En demokratisk majoritet i representanthuset skulle kunna försöka driva en riksrättsprocess – även om det är politiskt känsligt och kräver stöd från två tredjedelar av senaten, där republikanerna fortfarande har en fördel. Men redan hotet om en riksrättsprocess skulle binda upp Trumps politiska kapacitet under lång tid. Det skulle också försvaga hans position inför presidentvalet 2020, där han väntas söka en ny mandatperiod.

Utanför USA:s gränser följs mellanårsvalet lika intensivt. Trump-administrationens politik har på många områden varit oberäknelig för omvärlden. Handelsavtal har omförhandlats, sanktioner har införts och USA:s engagemang i internationella organisationer har ifrågasatts. En svagare republikansk ställning i kongressen skulle kunna innebära att presidenten får svårare att genomföra kontroversiella handelsåtgärder och utrikespolitiska beslut på egen hand. Länder som Kina, Ryssland och EU-medlemmarna inväntar därför valresultatet med stor uppmärksamhet.

Finansmarknaderna följer också valet noga. Osäkerhet om kongressens politiska sammansättning brukar skapa volatilitet på Wall Street. Aktiemarknaden har historiskt reagerat positivt på delad makt, eftersom det minskar risken för stora, oväntade reformer. Men denna gång handlar det lika mycket om den politiska risken med en president som utmanar etablerade institutioner. En demokratisk seger i representanthuset kan tolkas både som en dämpande faktor och som ett startskott för hårda politiska strider som förlamar beslutsfattandet. För företag som investerar i USA är utgången avgörande för skattepolitik, regleringar och framtida handelsrelationer.

Valet handlar också om regionala skillnader. I delstater som Texas, Florida och Ohio står invandring, vapenlagar och ekonomi högt på agendan. I mellanvästern, där många väljare drabbats av industrinedläggningar, är frågan om handel och arbetstillfällen central. I västkusten är klimatfrågan en av de viktigaste drivkrafterna. Det gör att valutgången kan se väldigt olika ut i olika delar av landet, och att de nationella analyserna inte alltid stämmer med lokala opinioner.

DN:s USA-korrespondenter Ingmar Nevéus och Karl Dalén kommer att följa valvakan och svara på läsarnas frågor i en chatt som startar klockan 19. Frågor kan redan nu skickas in. Det är ett tillfälle för svenska läsare att få en fördjupad bild av vad som faktiskt står på spel i det amerikanska politiska landskapet, både för presidenten och för resten av världen.

Mellanårsvalet är sällan ett drama som engagerar lika mycket som ett presidentval. Men denna gång är insatserna tydliga. Frågan är inte bara vem som styr USA när rösterna är räknade, utan hur den politiska makten ska utövas under de kommande två åren. Svaret kan komma att prägla inte bara USA, utan hela den globala ordningen.