Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch presenterade under Almedalsveckan ett omfattande förslag om att höja barnbidraget med 750 kronor per månad, vilket skulle innebära ett totalt bidrag på 2 000 kronor per barn och månad. Förslaget är det mest generösa bland oppositionspartierna och innebär en betydande ökning jämfört med dagens nivåer.

Vid en pressträff efter sitt tal i Almedalen motiverade Busch förslaget med att familjernas trygghet och valfrihet måste prioriteras. Hon framhöll att inflationen kraftigt har urholkat värdet på barnbidraget och att det nu är dags för en historisk förstärkning av det ekonomiska stödet till barnfamiljer.

Enligt Busch skulle den föreslagna höjningen kraftigt förbättra levnadsstandarden för familjer och täcka en väsentlig del av kostnaderna för att försörja ett barn. Hon beskrev förslaget som en nödvändig reform för att stärka barnfamiljernas ekonomiska situation i en tid då levnadskostnaderna ökat markant.

Kristdemokraternas förslag är betydligt mer ambitiöst än de andra oppositionspartiernas. Socialdemokraterna har föreslagit en höjning på 200 kronor per månad, medan Miljöpartiet vill öka barnbidraget med 350 kronor. Vänsterpartiet ligger däremellan med ett förslag på 500 kronor i höjning.

Prislappen för Kristdemokraternas satsning är dock betydande. Busch erkände att en sådan chockhöjning av barnbidraget inte är billigt och att kostnaden beräknas till 16,5 miljarder kronor. Hon betonade samtidigt att detta är en högprioriterad reform för partiet.

När det gäller hur förslaget ska finansieras ville Busch inte ge några konkreta svar utan hänvisade till kommande regerings- och budgetförhandlingar. Hon konstaterade att den nuvarande regeringen har fokuserat på kortsiktiga åtgärder och att det nu är dags att byta strategi. Som jämförelse nämnde hon att kostnaderna för förslaget motsvarar ungefär halveringen av matmomsen, som enligt riksdagens beslut ska gälla fram till den 31 december 2027.

En intressant aspekt av Kristdemokraternas förslag är att barnbidraget inte ska vara behovsprövat. Trots att Busch under de senaste dagarna har lyft fram behovet av att stärka ekonomin för låginkomsttagare, kommer även höginkomsttagare att omfattas av höjningen enligt partiets förslag.

Busch försvarade denna linje genom att hänvisa till att barnbidraget är en ”käck konstruktion” för att träffsäkert nå familjer. För de familjer som har den tuffaste ekonomiska situationen hänvisade hon till ytterligare åtgärder som partiet vill genomföra, bland annat en särskild fritidspeng och ett jobbskatteavdrag som riktar sig direkt till föräldrar.

Utöver höjningen av barnbidraget presenterade Kristdemokraterna också andra familjepolitiska vallöften. Ett centralt förslag handlar om att minska barngrupperna i förskolan. För barn upp till tre år vill partiet att gruppen ska vara högst tolv barn.

Busch motiverade förskolereformen med att det låga födelsetalet just nu skapar ett unikt tillfälle att genomföra förändringen. Hon framhöll att det finns ett ”möjlighetens fönster” där de låga födslotalen bokstavligt talat ger utrymme för mindre barngrupper. Samtidigt betonade hon att förslaget skulle kunna bidra till att behålla förskolor som annars riskerar att läggas ned på grund av minskat barnantal.

Kristdemokraternas familjepolitiska satsningar framstår som ett försök att profilera partiet inför det kommande valet. Genom att lägga förslag som är mer generösa än oppositionens vill partiet tydligt markera sin position som ett familjeparti som prioriterar barnfamiljers ekonomiska situation och välfärd.

Den stora frågan är hur förslagen ska finansieras och om de kan bli verklighet. Med en prislapp på 16,5 miljarder kronor för enbart barnbidragshöjningen krävs betydande prioriteringar i statsbudgeten eller omfördelningar av befintliga resurser. Hur detta ska ske förblir dock oklart i nuläget.