Fångvårdare döms till fängelse – smugglade telefoner till gängkriminella

Två kriminalvårdare dömda för smuggling av mobiltelefoner till gängmedlemmar

Två kriminalvårdare, en man och en kvinna i 25-30-årsåldern, har dömts till fängelse efter att ha smugglat in mobiltelefoner till intagna med kopplingar till organiserad brottslighet på högsäkerhetsfängelset i Norrtälje. Domarna föll efter att de häktades i november förra året.

Kvinnan dömdes till ett år och nio månaders fängelse, medan mannen fick ett år och tre månaders fängelse. Båda dömdes för grovt tagande av muta och grovt tjänstefel. Den manlige kriminalvårdaren dömdes dessutom för dataintrång och ringa narkotikabrott.

Enligt åtalet smugglade kriminalvårdarna in tre mobiltelefoner till anstalten som sedan överlämnades till intagna med kopplingar till grov organiserad brottslighet. Bakom smugglingen stod en grupp på sex personer, varav fyra enligt åklagaren tillhör ett kriminellt nätverk från Göteborg med koppling till stadsdelen Södra Biskopsgården.

Bland de dömda finns Eddie Jobe, som av polisen pekats ut som ledare för det kriminella nätverket. Jobe greps i Wien efter att ha hamnat på Europols lista över mest eftersökta brottslingar. Han dömdes nu till nio månaders fängelse för anstiftan av grovt tjänstefel och grovt givande av muta.

Jobe är sedan tidigare dömd för förberedelse till mord år 2020 och sitter för närvarande häktad som misstänkt för inblandning i ett mord som begicks i Göteborg 2012. Hans koppling till detta fall visar på den höga profil som de inblandade i smugglingen hade.

Polisens avslöjande av smugglingsoperationen kom genom telefonavlyssning av en av de nu dömda männens telefon. Ett avgörande bevis i utredningen var ett paket adresserat till den kvinnliga kriminalvårdaren som polisen lyckades stoppa. I paketet hittades tre små Nokiatelefoner med tillhörande simkort.

I ett taktiskt drag registrerade polisen telefonernas ID-nummer innan de lät paketet gå vidare. Detta möjliggjorde för polisen att följa telefonernas väg hela vägen in till anstalten och fram till de dömda männen på högsäkerhetsavdelningen.

Utredningen har visat att den kvinnliga kriminalvårdaren fick minst 32 000 kronor i ersättning för sin medverkan i smugglingen. Hennes manliga kollega mottog 8 000 kronor. Den ekonomiska situationen för den manlige kriminalvårdaren var ansträngd – han var skuldsatt och skyldig kronofogden över 400 000 kronor, vilket kan ha varit en bidragande faktor till hans inblandning.

Trots starka bevis har både kriminalvårdarna nekat till brott, även om kvinnan har medgett att hon fört in telefonerna på anstalten. Samtliga sex män som dömts för att ha organiserat smugglingen nekar också till alla anklagelser.

Fallet belyser en växande problematik inom Sveriges kriminalvård där kriminella nätverk försöker upprätthålla sin verksamhet även inifrån fängelsets murar. Mobiltelefoner är särskilt eftertraktade av intagna med kopplingar till organiserad brottslighet eftersom de möjliggör fortsatt ledning av kriminell verksamhet från insidan.

Kriminalvården har under senare år intensifierat sina insatser för att motverka korruption bland anställda och stärkt kontrollerna för att förhindra införsel av otillåtna föremål. Denna dom visar dock att systemet fortfarande har sårbarheter som kan utnyttjas av kriminella nätverk med ekonomiska resurser.

Fallet vid Norrtäljeanstalten är inte unikt utan speglar en bredare trend där gängkriminella använder mutor och hot för att upprätthålla sina verksamheter även under fängelsetiden. För kriminalvården innebär detta en ständig kamp för att säkerställa både anstalternas säkerhet och personalens integritet.