Sedan oktober 2024 har svensk polis fått utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år. Nya siffror från Åklagarmyndigheten visar nu hur dessa befogenheter använts under den första tremånadersperioden, från oktober till december 2024. Statistiken väcker frågor om balansen mellan brottsbekämpning och barns integritet i en tid då allt yngre personer dras in i grov brottslighet.

Under de sista tre månaderna av 2024 avlyssnades totalt fyra barn under 15 år genom hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Ytterligare 30 barn övervakades genom att polisen samlade in så kallad trafikdata – information om var deras mobiltelefoner befunnit sig och vilka kontakter de haft. I samtliga fall där hemliga tvångsmedel använts mot barn handlar det om misstankar om grova våldsbrott.

Bakom siffrorna ligger en utveckling som oroar både polis och samhälle i stort. Ungdomar rekryteras i allt yngre åldrar till kriminella nätverk för att utföra uppdragsmord, sprängdåd och andra våldsbrott. Eftersom barn under 15 år inte kan dömas till fängelse i Sverige, har de blivit attraktiva verktyg för gängkriminella som vill undvika rättsliga konsekvenser.

Alexander Wallenius, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter, betonar att polisen måste balansera två olika perspektiv samtidigt. Dels handlar det om att utreda brott, dels om att skydda barnen som riskerar att dras in i brottslighet.

”Vi vet att utförarna blir yngre och yngre. Vår önskan är att komma in och avbryta redan på förberedelse- och planeringsstadiet. För att ha den möjligheten behöver vi få kännedom om information”, säger Wallenius. Han understryker att syftet inte enbart är att lagföra och låsa in, utan snarare att fånga upp unga personer innan de begår brott, oavsett om de blivit tvingade eller agerat på grund av dåligt omdöme.

Lagändringarna som trädde i kraft i oktober 2024 ger polisen och Tullverket möjlighet att använda hemlig avlyssning även mot personer som inte är misstänkta för något konkret brott. Detta kallas preventiv avlyssning och syftar till att förhindra grova brott innan de begås, exempelvis genom att avbryta hämndaktioner i pågående gängkonflikter.

Enligt Åklagarmyndighetens rapport användes dock inte denna möjlighet mot barn under 15 år under perioden. Helena Ljunggren, senior åklagare och en av rapportens författare, förklarar att kriterierna för att använda tvångsmedel mot barn är betydligt strängare än för vuxna.

”Det ska röra sig om alldeles särskilt allvarliga brott som mord, människorov, synnerligen grovt narkotikabrott till exempel”, säger Ljunggren. Att preventiv avlyssning utan konkret brottsmisstanke inte användes kan också förklaras av att redan förberedelse- och försöksbrott ger grund för hemlig avlyssning, enligt Wallenius.

När barn är inblandade i brottsutredningar agerar polisen dessutom snabbare än vid utredningar mot vuxna. Även om detta kan innebära att man missar chansen att identifiera fler inblandade, väger barnets bästa tyngre. Wallenius påpekar att en anledning till att använda hemlig avlyssning mot barn är just att försöka identifiera äldre gärningsmän bakom kulisserna, men att tidsspannet för observation blir betydligt kortare när det gäller minderåriga.

Lagändringarna har mött kritik från flera håll, inte minst från Advokatsamfundet som ansett att polisen fått alltför långtgående befogenheter på bekostnad av individens personliga integritet. Att staten avlyssnar personer utan konkret brottsmisstanke betraktas som ett omfattande intrång i den personliga friheten.

Jale Poljarevius, chef för underrättelseverksamheten i polisregion Mitt och en stark förespråkare för lagändringarna, tror att användningen av preventiv avlyssning kommer att fortsätta öka. Han förklarar att när lagen infördes var Säkerhetspolisen redan vana vid verktyget, men att det tog tid för den ordinarie Polismyndigheten att implementera de nya metoderna.

”När vi blir bättre på att använda det kommer det att öka”, säger Poljarevius. Samtidigt välkomnar även han att lagen är tidsbegränsad och gäller fram till den 1 oktober 2028. Han understryker att när Sverige når ett läge med noll dödsskjutningar finns inget behov av denna typ av lagstiftning.

”Men så länge preventiv avlyssning används på ett korrekt sätt och i syfte att rädda människoliv så är det inte svårt för mig att motivera”, tillägger han.

Statistiken från Åklagarmyndigheten visar också en generell ökning av hemliga tvångsmedel under 2024. Användningen av preventiva hemliga tvångsmedel ökade från 472 personer år 2024 till 698 personer år 2025. Traditionell telefonavlyssning minskade däremot något, från 2165 till 1970 personer.

Utvecklingen speglar en förändrad brottslighet där förebyggande arbete och tidig ingripande prioriteras allt högre. Samtidigt kvarstår frågor om var gränsen bör dras mellan effektiv brottsbekämpning och skyddet för den personliga integriteten, särskilt när det gäller barn.