Haverikommissionen: Sverige inte rustat för extremväder

Två tåg spårade ur sedan delar av banvallen spolats bort i samband med ett kraftigt skyfall i Västernorrland. Det ena tåget transporterade ammunition och stora mängder diesel. I byn Skorped, omkring fem mil från Örnsköldsvik, försvann vägen till Albin Erikssons familjs hus.

– Jag har aldrig varit med om dess like, säger han.

Det var förra hösten som det extrema regnet fick banvallen att ge vika och två tåg spårade ur vid Stugusjön i Skorped. Stambanan, som beskrivs som pulsådern mellan norra och södra Sverige, stod sedan stilla i flera veckor. Det slog hårt mot näringslivet. Sträckan trafikeras dagligen av gods med skogsprodukter, stål och kemiska varor – branscher som är beroende av järnvägen för att nå marknader i södra Sverige och utomlands. Skogsindustrin, med sågverk och massabruk i Norrlands inland, och stålindustrin längre norrut hör till dem som drabbades.

Nu har Statens haverikommission (SHK) presenterat sin utredning av händelsen. Slutsatsen är tydlig: Sverige behöver rustas för extremväder. Enligt SHK är det inte längre en fråga om ifall allvarliga väderhändelser kommer att inträffa, utan i vilken omfattning och hur ofta. Klimatförändringarna väntas ge fler skyfall med översvämningar som följd.

– Vi vet att vi kommer att få svåra väderhändelser även i framtiden, och det är viktigt att ha beredskap för det, säger Alexander Hurtig, utredningsledare på SHK.

I rapporten listas flera rekommendationer. De handlar både om hur pågående händelser ska hanteras och om det förebyggande arbetet. Myndigheterna uppmanas att identifiera utsatta platser och göra riskbedömningar. Trafikverket får kritik för att inte ha säkerställt en tillräcklig säkerhetsnivå för att förebygga allvarliga olyckor.

– Det behöver komma ut varningar om möjliga faror tidigt till trafikanter, medborgare och näringsliv. Trafikverket behöver stärka sitt operativa arbete och använda de väderuppgifter de har för att analysera vad det innebär för anläggningarna och vidta åtgärder därefter, säger Hurtig.

Mathias Persson, senior rådgivare för krisberedskap och civilt försvar på Trafikverket, välkomnar rapporten.

– Vi är redan på flera av sakerna som de lyfter fram. Rapporten är omfattande och det finns mycket för oss att värdera ytterligare för att se vad mer som kan vara relevant, säger han.

En fråga som väckt särskilt intresse är skogsbrukets roll. DN har tidigare rapporterat att avverkningar i trakterna kring Skorped kan ha förvärrat skadorna efter skyfallet. Enligt SHK kan skogsbilvägar, som byggts för att transportera virke, ha kanaliserat vattnet och förstärkt flödena.

– Det var det kraftfulla regnet som orsakade skadorna, men avverkningen och utbyggnaden av skogsbilsvägar kan ha bidragit till flödena, säger Hurtig.

Förklaringen är att träd som avverkas inte längre tar upp vatten från marken. Det leder till en höjd grundvattennivå och ökad avrinning. I kombination med vägar och diken i terrängen kan effekten bli stor när regnet är intensivt.

SHK rekommenderar därför regeringen att se över regelverket. Det handlar om att utvärdera om lagstiftningen som styr skogsbruket tar hänsyn till de risker som avverkning kan innebära för samhällsviktig infrastruktur som järnvägar och vägar.

Rekommendationerna är dock inte tvingande. De berörda myndigheterna ska återkomma med svar inom tre månader, men SHK har inga ytterligare maktmedel om svaren inte anses tillräckliga.

– Vi gör en bedömning om vi anser att svaren är tillfredsställande eller inte. Vårt mandat slutar vid en bedömning av rekommendationerna, konstaterar Hurtig.

SHK:s rapport är den senaste i raden av varningssignaler om att den svenska infrastrukturen behöver anpassas till ett förändrat klimat. För stambanan, som binder samman landet, handlar det om att säkra de transporter som industrin är helt beroende av – både i vardagen och när vädret slår till.