En ovanlig varelse med hammarformat huvud har påträffats i Sverige för första gången. Hammarhuvudmasken, som har sitt ursprung i Sydostasien, upptäcktes i slutet av förra året i en butik i Karlstad bland importerade medelhavsväxter. Detta är det första bekräftade fyndet av arten i landet och väcker frågor om hur invasiva arter kan spridas genom den internationella handeln med prydnadsväxter.

Hammarhuvudmasken, med det vetenskapliga namnet Bipalium kewense, har ett distinkt utseende som nästan påminner om något utomjordiskt. Dess ormlika kropp mäter vanligtvis omkring 20 centimeter, men vissa exemplar kan växa sig upp till 40 centimeter långa. Trots sitt ovanliga utseende är det inte bara utseendet som gör denna mask anmärkningsvärd – den utgör även en potentiell hälsorisk.

Masken utsöndrar kemikalier genom sin hud som kan orsaka hudirritation hos människor. Från länder som Australien och USA har det rapporterats om fall där katter kräkts efter att ha tuggat på de slemmiga djuren. Detta gör att husdjursägare särskilt bör vara vaksamma om de upptäcker masken i sin närhet.

Butiken i Karlstad rapporterade fyndet till länsstyrelsen, som i sin tur kontaktade Chahinez Bouguerche, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Hon är specialist på invasiva plattmaskar och fiskparasiter och har följt utvecklingen av olika invasiva plattmasksarter i Sverige.

Men hammarhuvudmasken är inte den enda främmande plattmasksarten som har påträffats i landet. Den australiska arten Caenoplana variegata har också upptäckts i svenska plantskolor. Denna art har en särskild egenskap som gör den besvärlig för husdjursägare – den producerar ett klibbigt slem som gör att den fastnar på ryggen på katter och hundar.

Chahinez Bouguerche förklarar att masken inte är farlig för djuren, utan bara använder dem som ofrivilliga transportmedel. Dessa observationer har dokumenterats särskilt väl i Frankrike, där arten också har etablerat sig.

Den internationella handeln med prydnadsväxter har länge ansetts vara den främsta spridningsvägen för dessa plattmaskar. De smugglas oavsiktligt in i länder tillsammans med importerad jord och växter. Chahinez Bouguerche framhåller dock att de butiker och plantskolor som aktivt rapporterar förekomst av plattmaskar faktiskt är de mest pålitliga ställena att handla från, eftersom de visar att de tar problemet på allvar.

Forskaren är dock återhållsam med att namnge vilka specifika butiker där maskarna har upptäckts. ”Som du förstår är det lite känsligt”, säger hon, med tanke på de kommersiella konsekvenserna för de berörda företagen.

Plattmaskarna lever ofta ett dolt liv under blomkrukor, i fuktig jord och bland trädgårdsavfall. Där jagar de i tysthet daggmaskar, spindlar, gråsuggor och andra insekter. Detta beteende i sig utgör ett potentiellt hot mot den lokala biologiska mångfalden. Eftersom dessa invasiva arter saknar naturliga fiender i Sverige kan de få oproportionerligt stor påverkan på ekosystemet och konkurrera ut inhemska arter.

Sedan tidigare är det känt att en annan invasiv art, den sydamerikanska lövplattmasken, har fått fäste i Sverige och kan övervintra här. Detta faktum har ökat oron bland forskare för hur andra invasiva arter kan etablera sig permanent.

När det gäller hammarhuvudmasken är Chahinez Bouguerche något mindre orolig. Arten trivs inte i kyla och bedöms därför ha svårt att överleva svenska vintrar. Men för andra plattmasksarter är situationen mer osäker. Det svenska klimatet kan vara en begränsande faktor för vissa arter, men långt ifrån alla.

Därför betonar forskaren vikten av att allmänheten hjälper till genom att rapportera in fynd av ovanliga maskar och andra arter till SLU:s artdatabank. Dessa rapporter är avgörande för att forskare och myndigheter ska kunna följa spridningen av invasiva arter och vid behov vidta åtgärder för att begränsa deras etablering i svenska ekosystem.

Fynden av dessa invasiva plattmaskar understryker behovet av ökad vaksamhet i den internationella handeln med växter och vikten av bioövervakning för att skydda den inhemska biologiska mångfalden.