SVT och SR kräver besked om marknätet

På tisdagen presenterades den så kallade distributionsutredningen, som ska ligga till grund för hur radio och tv ska distribueras i framtiden – med särskilt fokus på public service. Bakgrunden är att kommersiella aktörer som TV4 och Boxer har lämnat marknätet, vilket inneburit att hela kostnaden för tv-distributionen nu faller på Sveriges Television. Förändringen har skett i en tid då allt fler tittare övergår till strömmade tjänster, vilket ytterligare försvagat marknätets kommersiella bärkraft.

Enligt utredningen har SVT:s kostnader för tv-distributionen i marknätet fördubblats mellan 2024 och 2026. Sveriges Radio har under samma period sett en ökning på cirka 20 procent. SVT:s ledning har tidigare uppgett att kostnaderna ökar med 192 miljoner kronor till följd av att de kommersiella aktörerna försvunnit. Något färdigt förslag om en ny, permanent finansieringsmodell som långsiktigt kan kompensera public service för bortfallet presenteras dock inte.

Utredningen vill inte primärt att merkostnaden finansieras med nya pengar till Teracom, det statligt helägda bolag som driver Sveriges marknät för radio och tv. Det motiveras bland annat med att en förändring av finansieringssystemet under pågående tillståndsperiod skulle kräva att riksdagen river upp redan fattade beslut.

Parallellt pågår en process där SVT och SR kräver full kompensation för att täcka kostnaderna. Det handlar om 383 miljoner kronor till SVT och 82 miljoner kronor till SR för 2026 och 2027. Kraven har framförts samtidigt som regeringen tidigare lagt fram fyra alternativ för ett tillfälligt extrastöd till public service-bolagen.

Samtidigt lämnar utredningen en öppning. Om kostnaderna för marknätet höjs ytterligare kan det vara motiverat att skjuta till anslag till Teracom – men då krävs att bolagets ägar- eller myndighetsform ändras, enligt utredaren Charlotte Ingvar-Nilsson.

Bland de mer radikala förslagen finns möjligheten att sälja hela eller delar av Teracoms verksamhet. Telia pekas ut som en potentiell köpare. Telia är sedan tidigare en central aktör inom svensk telekommunikation och skulle därmed kunna integrera marknätet i sin befintliga infrastrukturverksamhet. Ett sådant scenario skulle innebära en betydande förändring av den svenska medieinfrastrukturen, där Teracom i dag spelar en central roll för att säkra marknätets drift och därmed även public service räckvidd i hela landet.

SVT lyfter i ett blogginlägg fram det positiva i att utredningen slår fast att marknätet är viktigt för totalförsvaret och att Teracoms samhällsuppdrag inte ska vara vinstdrivande. Vd:n Anne Lagercrantz pekar samtidigt på de många frågetecken som kvarstår.

– Osäkerheten består och jag förväntar mig fortsatt att regeringen skyndsamt beslutar om full kompensation för merkostnaderna från 2025 och så länge de består, säger Anne Lagercrantz.

Även SR trycker på vikten av att regeringen snabbt kommer till beslut om extrapengarna.

– Frågan om marknätets långsiktiga finansiering återstår att besvara, säger stabschefen Gabriel Byström till DN.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) är tydlig med att inga beslut fattas nu. I en kommentar till DN uppger hon att Sverige för närvarande har en övergångsregering och att det därmed är upp till kommande regering att besluta hur man går vidare i frågan. Det innebär att public service-bolagen kan få vänta ytterligare på besked om sin framtida finansiering.

Utredningen innehåller också flera förslag som kan få långtgående konsekvenser för det svenska medielandskapet. Regeringen föreslås bland annat utreda hur och när tv-sändningarna i marknätet helt ska avvecklas. I dag utnyttjas endast en sjättedel av det avsatta frekvensutrymmet för tv, vilket beskrivs som ett ineffektivt utnyttjande av en värdefull samhällsresurs. Samtidigt konstaterar utredningen att marknätet fortsatt fyller en viktig funktion för radio, inte minst i beredskapssammanhang.

Ett annat förslag handlar om att ändra syftet med marknätet. Teracoms samhällsuppdrag skulle kunna gå från att vara beroende av programbolagens efterfrågan till att primärt tillhandahålla infrastruktur som en nationell resurs för totalförsvaret. Därutöver föreslås ett krav på nollvinst: inget överskott eller vinstmarginal ska förväntas på samhällsuppdraget, och verksamheten ska över tid endast täcka sina faktiska kostnader för att motverka överprissättning.

Flera frågor lämnas dock öppna i utredningen. Den långsiktiga finansieringen av marknätet är ännu inte löst, och public service-bolagen tvingas fortsätta vänta på besked. Samtidigt pekar utredningen på att marknätet har en framtida roll – men då i första hand som en nationell infrastrukturresurs för totalförsvaret snarare än som en kommersiell distributionskanal för tv.