Putin får ekonomisk chock om Nato stänger Östersjön

Fartygsrutterna genom Östersjön utgör en central ekonomisk artär för Ryssland, särskilt när det gäller landets möjligheter att exportera olja och generera intäkter till krigskassan. Mellan Sverige och Danmark passerar dagligen fartyg från den så kallade skuggflottan – oljetankrar som transporterar rysk olja och petroleum trots internationella sanktioner. Dessa sund har blivit en kritisk passage för Rysslands ekonomiska överlevnad under kriget mot Ukraina.

Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker och vd för analysföretaget Politea, betonar Östersjöns strategiska betydelse för Ryssland. Regionen är inte bara viktig för energiflöden och handel, utan fungerar även som transportväg för militär materiel. Hans företag har på uppdrag av Försvarsmakten analyserat konsekvenserna av en eventuell stängning av de strategiska fartygslederna i Öresund, Lilla Bält och Stora Bält.

Rapporten beskriver en total blockad av dessa sund som en ”geopolitisk chock” med omfattande konsekvenser. Enligt Fägersten skulle en sådan åtgärd endast bli aktuell under extremt hotfulla militära omständigheter. Det handlar om en defensiv militär åtgärd som endast skulle övervägas vid ett mycket allvarligt hot mot regionen.

Analysen skisserar flera tänkbara scenarier. Det mest dramatiska är en fullständig blockad av Östersjön genom militära medel, där Natoländer använder mineringar och krigsfartyg för att stoppa all sjötrafik. En sådan åtgärd skulle få förödande ekonomiska konsekvenser för Ryssland, med förlorade intäkter på uppskattningsvis 90 miljarder dollar årligen – motsvarande drygt 830 miljarder svenska kronor.

För Vladimir Putin skulle dessa ekonomiska förluster sannolikt vara oacceptabla. Rapportförfattarna bedömer att Ryssland med stor sannolikhet skulle trappa upp konflikten. Landet skulle kunna svara med allt från hybridattacker och nukleära hot till direkta militära operationer i Östersjöregionen. Fägersten poängterar dock att Rysslands reaktion i hög grad skulle påverkas av hur tydligt USA ställer sig bakom en eventuell blockad.

Konsekvenserna av en total avstängning skulle dock inte bara drabba Ryssland. Finland och de baltiska staterna skulle påverkas hårt, men även Sverige skulle drabbas betydligt. Rapporten varnar för en ekonomisk backlash jämförbar med finanskrisen 2008. Sveriges BNP skulle enligt beräkningarna kunna krympa med 10,5 procent – en nedgång av historiska proportioner.

Ett alternativt scenario som analyseras är att Ryssland självt skulle spärra av fartygsrutter i Östersjön, exempelvis genom mineringar. Men enligt Fägersten har Ryssland mest att förlora på en sådan strategi, eftersom den ekonomiska kostnaden för landet skulle vara enorm.

Rapporten behandlar även möjligheten av en partiell blockad, där Natoländer selektivt stoppar, kontrollerar och tar ryska fartyg i förvar. Svenska och danska myndigheter, främst Kustbevakningen, skulle i ett sådant scenario spela en central roll snarare än militären. Fartygens ägarbolag skulle kunna spärras från att bedriva verksamhet.

I en sådan begränsad avstängning skulle Ryssland fortfarande förlora betydande intäkter, upp till 30 miljarder dollar per år eller ungefär 280 miljarder svenska kronor. Pressen på Ryssland skulle öka ytterligare om Ukraina samtidigt lyckades hindra ryska oljetransporter via Svarta havet.

Men även en partiell blockad skulle få märkbara effekter på svensk ekonomi. Enligt rapporten skulle Sveriges export och import påverkas negativt, med en ekonomisk nedgång på upp till 4,1 procent. Fägersten understryker att Sverige skulle bära en mycket stor del av kostnaderna för en sådan åtgärd.

Ett viktigt hinder för genomförandet av en partiell blockad är de olika politiska bedömningarna mellan länderna kring Östersjön. Det råder ingen enighet om hur man ska agera mot Ryssland och dess skuggflotta. Rapportens författare bedömer därför att en partiell blockad endast skulle bli möjlig om någonting dramatiskt inträffar.

Som exempel nämner Fägersten en större miljökatastrof i Östersjön med ett fartyg från skuggflottan. En sådan händelse skulle kunna skapa den politiska enighet som krävs för att skärpa åtgärderna ytterligare. I början av maj stoppade Kustbevakningen det misstänkta skuggflottefartyget Jin Hui, vilket visar att myndigheter redan nu vidtar åtgärder mot denna typ av fartyg.

Analysen understryker den komplexa balansen mellan ekonomisk press, säkerhetspolitiska överväganden och risken för eskalering i Östersjöregionen.