Regeringens nya policy varnar för utländska molntjänster

För första gången vidtar den svenska regeringen konkreta åtgärder för att minska landets beroende av amerikanska techbolags molntjänster. Detta markerar en tydlig förändring i kursen, då civilminister Erik Slottner (KD) tidigare främst har betonat riskerna med att välja bort molntjänster från USA.

Flera europeiska länder har redan börjat söka efter inhemska eller europeiska alternativ i ett försök att minska beroendet av USA. Debatten om digital suveränitet, som fenomenet kom att kallas, intensifierades särskilt efter att Donald Trump tydligt uttryckte sin avsikt att ta kontroll över Grönland. Den kanske kraftigaste reaktionen kom från Danmark, där landets cybersäkerhetsråd utfärdade en skarp varning om att USA genom sina techjättar skulle kunna stänga ner landet på bara en timme genom att kapa tillgången till deras molntjänster.

I en ny regeringspolicy, som Dagens Nyheter har tagit del av, antar Sverige en liknande linje. Myndigheterna ska framöver köpa mer svenskt, alternativt europeiskt. Känslig information ska hållas borta från servrar i ”vissa länder”, och myndigheterna ska förbereda sig på att snabbt kunna lämna de stora molntjänsterna och hämta hem sina data och it-system om världsläget kräver det. Och denna process ska kunna genomföras i snabb takt.

Molntjänster innebär att stora techbolag tar över lagring av data och drift av it-system i sina datacenter, istället för att kunden hanterar egna servrar. Ofta räknas även webbaserad e-post och ordbehandling som molntjänster. Marknaden domineras av ett fåtal amerikanska företag, där Google, Amazon och Microsoft är de största aktörerna. Det finns även ett antal mindre samt europeiska alternativ.

Molnpolicyn väntas bli antagen på torsdagens regeringssammanträde. Den gäller för statliga myndigheter, kommuner och regioner samt privata företag som arbetar åt den offentliga sektorn. Dokumentet nämner visserligen inte USA och dess techbolag uttryckligen, men där står det klart och tydligt att ”för att stärka Sveriges digitala suveränitet behöver vidare fler tjänster köpas från svenska och europeiska leverantörer”. Detta skulle i praktiken innebära att man väljer bort de amerikanska bolag som i dagsläget dominerar marknaden, framför allt Google, Amazon och Microsoft.

I dokumentet varnar regeringen också för att ”företag i vissa länder” kan behöva lämna ut data till sina myndigheter, ”även om dessa data hanteras och lagras utanför dessa länder”. Ett känt exempel på en sådan lagstiftning är USA:s Cloud Act, som stipulerar att amerikanska bolag kan tvingas lämna ut data oavsett var i världen den lagras.

Policyn är dock inte bindande och medför inget direkt förbud mot att använda tjänster från något specifikt land. Däremot betonas starkt att myndigheter ska upprätta planer för att snabbt kunna överge en viss molnleverantör om läget blir alltför osäkert. Myndigheterna måste kunna ”skyndsamt överföra data” till en annan leverantör eller till egna servrar vid behov. Utöver att det måste vara tekniskt möjligt behöver även avtalet mellan molnbolaget och myndigheten tillåta detta.

Civilminister Erik Slottner gör ingen hemlighet av att USA:s agerande är orsaken till den nya inställningen. ”Det har skyndats på av den geopolitiska utvecklingen. Inte minst förändringen av det politiska klimatet i USA och retoriken som kommer därifrån, det är helt klart”, säger han.

Faran med utländska molntjänster är, enligt Slottner, i första hand att data kan hamna i fel händer. Det kan få både säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige, men även skada den enskilde. Att ett land som USA skulle använda sina techbolag för att utpressa Sverige, genom att hota att stänga ner tjänster som det svenska samhället är beroende av, ser han som betydligt mindre sannolikt.

”Det finns med, men vi ser det som en väldigt låg risk. Huvudscenariot är att skydda oss från att data hamnar i fel händer”, säger Erik Slottner. ”Jag vill inte bidra till att skapa någon panikkänsla av att amerikanarna nu kommer klippa banden till oss. Där är vi inte idag.”

Under veckan har Ekot rapporterat att Försäkringskassan öppnar för att använda amerikanska molntjänster. Beslutet har mött kritik, men Försäkringskassan anser att de ändå kommer kunna skydda känslig information. ”Jag litar på att Försäkringskassan har tagit rätt beslut. Jag har ingen anledning att ifrågasätta det”, säger Erik Slottner.

Debatten om digital suveränitet har skakat om molnbranschen. De stora techbolagen har som svar lanserat tjänster som de beskriver som ”suveräna moln”, allt för att lugna oroliga kunder i Europa och andra delar av världen. Det handlar om lokala datacenter med lokalt anställd personal och löften om att data inte ska lämna regionen. Kritiker menar dock att det är ett slag i luften, eftersom de ändå är amerikanska företag i grunden.

Erik Slottner är försiktigt positiv till dessa initiativ. ”Vi vet inte om det löser problemen. Men jag ser väldigt positivt på initiativen. De visar att de här företagen är medvetna om debatten som förs i Europa och försöker hitta lösningar. Sedan vet vi inte än om de är tillräckliga i ett krisläge”, säger han.