Vänsterpartiet har placerat sig i en tydlig position inför det kommande riksdagsvalet. Partiet kräver regeringsplatser för att stödja Magdalena Andersson som statsminister, vilket skulle ge V direkt inflytande över den ekonomiska politiken. Partiet vill driva landet i en tydligt vänsterinriktad riktning.

”Vi vill väldigt gärna ha Magdalena Andersson som statsminister och att vi ska gå vänsterut. Om våra mandat behövs så ska vi ingå i regeringen. Annars antar jag att hon har hittat någon annan och vill gå till höger”, säger Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.

Skattepolitiken kommer att stå i centrum för Vänsterpartiets valrörelse. I partiets senaste budgetmotion föreslogs skattehöjningar i storleksordningen 60–70 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Det är en omfattande ökning som skulle påverka stora delar av samhällsekonomin.

Gabrielsson motiverar detta med att Sverige står inför betydande utgiftsökningar. ”Vi behöver öka skatteintaget om vi ska kunna finansiera den stora försvarsupprustningen som vi alla partier har åtagit oss att göra. Och om man ska bibehålla samma nivå på välfärden så kan man inte bara sänka skatter. Då blir frågan vem som ska betala – för någon kommer att behöva göra det”, förklarar hon.

Den nuvarande regeringen lyfter ofta fram att skattetrycket är det lägsta sedan mitten på 1970-talet, men Vänsterpartiet vill inte precisera exakt hur mycket skattekvoten behöver öka. Gabrielsson menar att det viktigaste är att identifiera behoven först och sedan finansiera dem på ett klokt sätt.

Vänsterpartiets främsta förslag är att införa en så kallad miljardärsskatt riktad mot landets mest förmögna. Hur skatten ska utformas och exakt hur mycket den kommer att tillföra statskassan är dock fortfarande oklart. Gabrielsson avvisar att hon kan ”höfta” kring siffrorna och menar att det krävs en ordentlig analys.

Hon pekar på att antalet miljardärer i Sverige har fördubblats under den senaste perioden, samtidigt som fattigdomen enligt partiet växer och arbetslösheten har stigit med 100 000 personer under mandatperioden. ”Då måste man dra slutsatsen att nu är det de som måste bidra mer”, konstaterar Gabrielsson.

En fråga som har väckt debatt under den gångna mandatperioden är den svenska ekonomins svaghet. Sverige har befunnit sig i lågkonjunktur och hushållen har varit försiktiga med sina utgifter trots återkommande skattesänkningar. Att den privata konsumtionen inte kommit igång ses som en viktig förklaring till ekonomins tröga återhämtning.

Men Gabrielsson avvisar att Vänsterpartiets skattehöjningar skulle försvåra återhämtningen. Tvärtom menar hon att det är en omvänd logik. ”De här miljardärerna konsumerar ju inte. Köpkraften är extra svag för de hushåll som har minst i plånboken. Vill man stärka köpkraften är det mycket bättre att rikta in sig på hushåll med låg- och medelinkomst än på miljardärer”, argumenterar hon.

Vänsterpartiet vill sänka skatten för dem med inkomster under 50 000 kronor i månaden och höja flera bidrag, däribland barnbidraget och bostadsbidraget. I budgetmotionen från i höstas fanns också ett förslag om att utreda en fastighetsskatt på dyra villor, med en prislapp kring 13 miljoner kronor och uppåt.

Detta förslag kommer dock inte att drivas i eventuella regeringsförhandlingar. ”Vi kommer inte driva den frågan i eventuella regeringsförhandlingar utan i stället fokusera på miljardärskatten”, säger Gabrielsson. Hon menar att det inte finns parlamentariskt stöd för en sådan fastighetsskatt, medan miljardärskatten verkar ha bredare uppslutning.

En vanlig invändning mot höjda skatter på de mest förmögna är risken för kapitalflykt. Men Gabrielsson har inget förståelse för ett sådant resonemang. ”I ett läge där vi ser att samhället behöver enormt mycket resurser och vi har ett krig i närområdet så är det magstarkt om man begär en frisedel och flyr landet när alla andra ställer upp”, säger hon.

För att motverka kapitalflykt är Vänsterpartiet också öppet för en så kallad exitskatt, där de som flyttar kapital utomlands kan fortsätta att beskattas i Sverige under en period. Partiet har även förslag på höjd skatt på kapitalinkomster. ”Det är något man får titta på. Det viktiga för oss är att den här gruppen bidrar mer. Nu måste de på toppen bidra”, understryker Gabrielsson.

När det gäller statens roll och förmåga att förvalta samhällets resurser hänvisar Gabrielsson till den svenska modellen. ”Det handlar om hela den svenska modellen egentligen, om att vi har transfereringssystem som omfördelar. Det är så vi har byggt starka industrier, en stark välfärd och att löntagarna samtidigt kunnat få bra löner”, förklarar hon.

Utöver högre skatter ser Vänsterpartiet andra vägar att öka statens inkomster. Gabrielsson pekar på vikten av att få ekonomin att växa mer och att omfördela bättre. Hon nämner också strukturförändringar på vissa marknader som ett sätt att effektivisera. ”Vi kan spara in pengar på att inte ha vinster i välfärden. Det kostar otroligt mycket”, säger hon.

Vänsterpartiets ställningstagande visar på en tydlig ideologisk skiljelinje i svensk politik inför valet. Partiets krav på regeringsmakt och omfattande skattehöjningar kommer sannolikt att bli en central punkt i förhandlingar och debatter framöver.