Beskedet efter upploppen – bara facket får demonstrera

Frankrike förbereder sig för ytterligare en helg av demonstrationer, med förbud, polisiär och militär uppladdning och vädjanden till näringsidkare att plocka undan allt som kan användas i bråk. På torsdagen meddelade president Emmanuel Macron, efter ett möte med cheferna för alla underrättelsetjänster och ordningsmakten, att regeringen kommer att förbjuda demonstrationer som inte organiseras av fackföreningar.

– Om det inte är fackföreningar som organiserar demonstrationerna kommer vi att förbjuda dem – överallt där det är möjligt, sade Macron, och tillade enligt Le Parisien att det handlar om ”rent och skärt sunt förnuft”.

Beskedet kommer efter en helg då demonstrationerna i Paris urartade i upplopp. På lördagen väntas flera manifestationer hållas runt om i landet, och säkerhetsapparaten är under uppladdning. Jean-Didier Berger, biträdande minister vid inrikesministeriet, uppger att insatsstyrkan på lördag kommer att vara 20 procent större än den 17 oktober, då våldet kulminerade.

De demonstrationer som tillåts hänvisas till särskilda platser. I Paris handlar det om sträckan mellan Nation och Bastille. Gula västarna, som sökt tillstånd för sträckan Bastille–Opéra, får inget tillstånd. Lyon, Frankrikes tredje största stad, har gått längre och förbjudit alla demonstrationer.

Bastille och Nation är båda symboliskt tunga adresser i fransk protesttradition. Att förlägga den tillåtna marschen dit innebär samtidigt att demonstranterna hålls borta från de mest känsliga kommersiella kvarteren nära Champs-Élysées, där oroligheterna tidigare orsakat omfattande skador på butiker och hotell.

Samtidigt har borgmästaren i Paris gått ut med en vädjan till butiksägare och näringsidkare: plocka undan soptunnor, rensa bort cyklar och ta bort utemöbler från uteserveringarna. Enligt borgmästaren handlar det om att minska risken för ”nya våldshandlingar begångna av bråkmakare, utan koppling till den sociala rörelsen”.

För näringsidkare i centrala Paris innebär helgen ett nytt slag. Uteserveringar och butiksfasader är sårbara när demonstrationer övergår i våld, och flera företag har knappt hunnit återhämta sig från den förra helgens upplopp. Uppmaningen från stadshuset visar att oron inte bara gäller den omedelbara ordningen, utan också de ekonomiska konsekvenserna för handeln och turismen i stadskärnan.

Det finns dock en politisk dimension i krisen. Socialistpartiets ledare Olivier Faure beklagar att regeringens svar på det han kallar för den sociala mobiliseringen uteslutande handlar om säkerhet. På torsdagseftermiddagen skulle företrädare för alla politiska partier träffas, och Faure hoppas att mötet ska formulera politiska svar på de krav som demonstranterna faktiskt ställer.

– Jag hoppas att man då kommer att formulera politiska svar på de faktiska krav som demonstranterna ställer, säger han i en intervju med Franceinfo.

Gula västarna är en rörelse som växte fram i slutet av 2018, ursprungligen som en protest mot höjda bränsleskatter och ökade levnadskostnader. Det som började som lokala protester mot dieselpriser och en upplevd orättvis klimatpolitik växte snabbt till en bredare rörelse mot sociala klyftor och politiskt utanförskap. Särskilt i mindre städer och på landsbygden fann många ett språk för en vardag där staten upplevs som frånvarande annat än vid skatteuttag och kontroller.

Rörelsen har aldrig haft en tydlig ledarstruktur, vilket gjort den svår för regeringen att förhandla med. Samtidigt har dess demonstrationer ofta kännetecknats av en mycket hård ton mot såväl polis som politiker. För Macron har detta varit en återkommande utmaning. Regeringen har tidigare försökt möta kritiken med ekonomiska åtgärder, men protesterna har fortsatt att blossa upp i olika delar av landet.

Macron har överlåtit åt regionerna att själva bestämma hur de vill agera. Det innebär att bilden kan skilja sig åt mellan olika städer, från totala demonstrationsförbud i Lyon till särskilda tillståndsplatser i Paris. Den lokala variationen har också lett till en debatt om hur långt staten kan gå i att inskränka demonstrationsfriheten, en fråga som blivit alltmer aktuell i Frankrike under de senaste åren.

Den kommande helgen blir därmed ett test för regeringens strategi. Genom att förbjuda demonstrationer hoppas Macron bryta våldsspiralen, men kritiker menar att säkerhetsfokuset skjuter åt sidan de underliggande sociala frågor som driver människor ut i protest. Med en förstärkt polisinsats, avspärrningar och butiksägare som uppmanas att göra staden redo inför helgen står Frankrike inför ännu en lördag där balansen mellan säkerhet och demokratiska rättigheter sätts på prov.