Högsta domstolen i USA lämnade på tisdagen ett tungt bakslag för president Donald Trump när domstolen slog fast att rätten till medborgarskap för barn som föds på amerikansk mark ska bestå. Domen innebär en betydande prestigeförlust både för Trump personligen och för den bredare politiska rörelse han representerar.

Redan under den första dagen av sin andra mandatperiod undertecknade Trump ett dekret som syftade till att avskaffa den automatiska rätten till medborgarskap för vissa barn födda i USA. Dekretet riktade sig specifikt mot barn till papperslösa invandrare samt barn till personer som vistas tillfälligt i landet på student- eller arbetsvisum. Enligt Trumps order skulle dessa barn inte längre automatiskt erhålla amerikanskt medborgarskap vid födsel.

Högsta domstolen valde dock att ogiltigförklara Trumps dekret. En majoritet av domstolens ledamöter konstaterade att rätten att bli amerikansk medborgare för den som föds på amerikansk mark har starkt stöd i konstitutionens fjortonde tillägg eller i federal lag. Detta rättsliga skydd har varit en hörnsten i amerikansk invandringspolitik sedan 1868, då det fjortonde tillägget ratificerades.

## Konservativa domare röstade mot Trump

Särskilt anmärkningsvärt är att två grundläggande konservativa ledamöter som Trump själv tillsatt – Amy Coney Barrett och Brett Kavanaugh – röstade tillsammans med domstolens tre liberala ledamöter mot presidentens dekret. Detta visar att även domare nominerade av republikanska presidenter kan agera oberoende när konstitutionella principer står på spel.

Utgången stör naturligtvis Trump, som tillsammans med republikanerna i kongressen arbetat för att säkra en konservativ majoritet i Högsta domstolen. Detta är inte första gången under hans andra mandatperiod som domstolen visar sig mer självständig än kongressens republikaner, som oftast röstar i linje med presidentens önskemål. Men tisdagens domslut måste betraktas som ett ovanligt tungt nederlag för Trumprörelsen, särskilt med tanke på det känsliga politiska läget.

## Angrepp på invandrarlandets fundament

Trumpadministrationens främsta politiska mål har varit att förändra uppfattningen om USA som en fristad för invandrare. Det aktuella dekretet riktade sig mot själva kärnan i denna konstruktion – ett liberalt fundament i den amerikanska drömmen. Visionen att alla som föds i landet ska få en chans i det amerikanska samhället, oavsett föräldrarnas status och ställning, har länge varit en central del av den amerikanska identiteten.

Reaktionerna från Trumprörelsen efter domslutet var drastiska och avslöjade hur tungt nederlaget upplevdes. Sean Davis, grundare av det konservativa magasinet The Federalist, lanserade på sociala medier ett kontroversiellt sjupunktsprogram som svar på domen. I programmet föreslog han att Trumpadministrationen borde neka alla kvinnliga utlänningar inträde till USA och kräva att utländska besökare steriliserar sig innan ankomst. Dessa extrema förslag illustrerar den frustration som vissa konservativa krafter känner inför domstolens beslut.

## Historisk timing inför jubileum

Högsta domstolens dom kommer bara dagar innan USA firar 250 år som nation. Det var den 4 juli 1776 som självständighetsförklaringen undertecknades i Philadelphia och republiken föddes. I domskälen påminde chefsdomaren John Roberts om landets ursprung som invandrarland, grundat av kolonisatörer med olika avsikter för sin framtid i den nya världen.

”Några av de nyanlända grundarna hoppades stanna en kort stund, andra för alltid,” skrev Roberts i sin motivering, och betonade därmed den historiska kontinuiteten i USA:s roll som destination för människor från hela världen.

Domen markerar en viktig konstitutionell gräns för presidentens makt och bekräftar att även en president med tydligt invandringskritisk agenda måste respektera grundläggande konstitutionella rättigheter. För Trumpadministrationen innebär beslutet att man måste söka andra vägar för att genomföra sin invandringspolitiska agenda, inom de ramar som konstitutionen och Högsta domstolen sätter upp.