Chockhöjda hyror i Berlin väcker krav på förstatligande

BERLIN. Berlins bostadsmarknad har länge varit en tickande politisk fråga. Nu har den blivit det direkt avgörande i valet: efter Die Linkes starka framgång står frågan om vem som äger staden – och till vilket pris – högst upp på den politiska agendan.

Klyftan syns i praktiskt taget varje gathörn. I innerstadens äldre hus sitter många berlinare kvar i hyreskontrakt som tecknades för decennier sedan, med hyror som i många fall ligger långt under dagens marknadsnivåer. Den som nyligen flyttat till staden kan i samma kvarter tvingas betala dubbelt så mycket för en liknande lägenhet. Bostadsmarknaden har på så sätt blivit en fråga om tur och boendetid snarare än om inkomst.

Bostadsbristen är inte ny. Berlins befolkning har vuxit kraftigt sedan murens fall, och antalet hushåll ökar snabbare än nybyggnationen. En mycket stor del av stadens lägenheter ägs i dag av privata fastighetsbolag, många med tusentals bostäder i portföljen. Vonovia, efter samgåendet med Deutsche Wohnen, är den dominerande aktören med tiotusentals lägenheter i Berlin. Tillsammans med andra institutionella fastighetsägare har dessa koncerner kommit att symbolisera en utveckling där bostaden behandlas som en investering snarare än en social rättighet.

Die Linke har fångat upp den frustrationen. Inför valet krävde partiet att de stora fastighetsbolagen ska förstatligas – eller socialiseras, som det ibland kallas. Det handlar om att föra över bostäderna i offentligt ägande, med argumentet att bostadsfrågan är för viktig för att lämnas åt marknaden. Partiets linje fick tydligt stöd hos väljarna, och frågan väntas nu bli en av de hetaste under den kommande mandatperioden.

Idén är långt ifrån ny i Berlin. Redan 2021 röstade en majoritet av invånarna för en rådgivande folkomröstning om expropriering av fastighetsbolag med mer än 3 000 lägenheter. Förslaget var dock inte juridiskt bindande, och staden har sedan dess inte konkret gått vidare med något socialiseringsprogram. De politiska och juridiska hindren är betydande, men symbolvärdet är stort: Berlin är en av Europas största och mest omtalade hyresmarknader, med en majoritet av befolkningen som hyresgäster.

Kravet på förstatligande är omstritt på flera nivåer. Tysklands grundlag tillåter i artikel 15 en form av socialisering av mark och produktionsmedel, men paragrafen har aldrig använts i praktiken. Motståndare menar att ett ingrepp i äganderätten skulle avskräcka investerare, sänka fastighetsvärdena och i förlängningen minska nyproduktionen. Förespråkare svarar att de stora bostadsbolagen under lång tid gynnats av snabbt stigande marknadsvärden och att staten måste kliva in för att garantera rimliga hyror.

Frågan sätter också press på Tysklands socialdemokrater och Gröna. I Berlin har bostadsfrågan skapat spänningar inom den röd-grön-röda koalitionen, där Die Linke driver kravet offensivt samtidigt som de regeringsansvariga måste väga politiska löften mot juridiska hindrade och ekonomiska realiteter. Federalt har bostadsfrågan varit minst lika känslig. Regeringen har presenterat olika åtgärder för att kyla marknaden, men hittills har effekterna varit begränsade.

Samtidigt är utbudssidan allt svagare. Höga byggkostnader, stigande räntor och långa planprocesser har gjort att bostadsbyggandet i Tyskland minskat markant. Berlin följer samma mönster, trots att behovet av nya bostäder är större än på mycket länge. Enligt branschbedömare kommer bostadsbristen inte att minska i närtid, vilket i praktiken förstärker de politiska krafter som vill reglera marknaden hårdare.

Ett faktiskt förstatligande skulle innebära ett historiskt ingrepp i Tysklands fastighetsmarknad. För fastighetsbolagen handlar det om en direkt politisk risk, och för investerare blir Berlin en alltmer svårbedömd marknad. För hyresgästerna handlar det framför allt om en fråga om rättvisa: ska bostaden vara en vara eller en rättighet? Politikens svar under de kommande åren kommer att avgöra hur Berlins bostadsmarknad utvecklas – och kan få ringar på vattnet för hela den tyska fastighetssektorn.