De vann på korruptionsilska – nu väntar dragkamp med EU

Studentlistan har tagit en historisk plats i serbisk politik. Den stora valsegern – som beskrivits som en jordskredsseger – skickar en varningssignal till EU. Rörelsen har mobiliserat breda väljargrupper, men dess utrikespolitiska linje väcker frågor långt utanför Belgrad. Framför allt handlar det om synen på Ryssland och på Serbiens framtida förhållande till EU.

Serbien är sedan flera år officiell kandidat till EU-medlemskap, men förhandlingarna går långsamt. En av de viktigaste anledningarna är att landet vägrat att anpassa sig till EU:s utrikespolitik. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har EU tryckt på för att alla kandidatländer ska ställa sig bakom unionens sanktionspaket. Serbien har hållit fast vid sin vägran. Studentlistans ledande företrädare har gått i samma riktning och gjort motståndet mot sanktionerna till en tydlig politisk profilfråga.

Det gör att valresultatet inte enbart kan läsas som en inrikespolitisk förändring. Det är också en markering mot Bryssel. EU har gjort klart att förmågan att föra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik är en grundläggande del av medlemskapet. Utan den anpassningen är chanserna till framsteg i anslutningsförhandlingarna små. Studentlistans position kan därför försvåra en process som redan av många bedömare anses blockerad.

Ryssland har länge haft ett starkt inflytande i Serbien. Historiska, kulturella och religiösa band spelar roll, liksom energileveranser och politiskt stöd i Kosovo-frågan. För många serbiska väljare är EU:s krav på sanktioner mot Ryssland därför svårsmälta. Studentlistan har lyckats fånga upp denna skepticism och omsatt den i politiska mandat. Men ju tydligare partiet profilerar sig i den frågan, desto mer sannolikt är det att EU:s institutioner börjar tala om ett direkt samarbetsproblem snarare än en teknisk skillnad i utrikespolitik.

Utöver frågan om sanktioner finns det en punkt där Studentlistans linje går ännu längre. Hur långt partiet är berett att driva den frågan är ännu inte fullt klarlagt, men redan nu talar analytiker om en kollisionskurs med Bryssel. Det handlar inte om en andrahandsfråga, utan om en av de frågor som EU betraktar som centrala för serbiska medlemskapsprocess. En regering med Studentlistan i ledande position skulle därmed kunna innebära att Serbien rör sig bort från den linje som EU byggt upp under två decennier.

Valresultatet får också ekonomiska dimensioner. Serbien är en av de viktigaste ekonomierna i Västra Balkan och har under senare år lockat utländska investeringar inom energi, infrastruktur och fordonsindustri. Landet har dessutom stora naturresurser, däribland mineraler och metaller som anses strategiskt viktiga för EU:s framtida försörjning. Inom EU har det funnits ett tydligt intresse av att stärka samarbetet med Serbien på råvaruområdet, inte minst när det gäller kritiska mineraler till den gröna omställningen.

Ett försämrat politiskt samarbete med EU skulle kunna få konsekvenser för investeringsklimatet. Internationella aktörer följer redan noggrant hur den nya politiska kartan i Serbien formas. Om Studentlistan driver en utrikespolitik som i praktiken innebär ett närmande till Ryssland eller Kina, kan det påverka allt från finansiering av infrastrukturprojekt till europeiska företags vilja att engagera sig i serbisk gruvindustri. Politisk osäkerhet har sällan starka investerare.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Studentlistan inte är ensam på den serbiska politiska scenen. Landet präglas av ett komplext partisystem, och den nya rörelsens väg till regeringsmakten är inte given. Men det faktum att partiet nu vunnit en jordskredsseger gör att dess ståndpunkter inte längre kan avfärdas som marginaliserade.

För EU innebär utvecklingen en påminnelse om att utvidgningen är en politisk process, inte bara en administrativ sådan. Serbiens väg till unionen har redan varit lång och kantad av motstridiga intressen. Med Studentlistans framgångar ser den vägen nu ut att bli ännu mer komplicerad. Det handlar om grundläggande frågor om landets identitet, suveränitet och internationella allianser.

Valresultatet i Serbien är därför inte bara en nyhet från ett kandidatland. Det är en signal om att den serbiska opinionen rör sig i en riktning som EU inte kan kontrollera. Och det är i skärningspunkten mellan inrikespolitik, utrikespolitik och ekonomi som den största oron växer. Studentlistan har med sin seger placerat sig i centrum av en geopolitiskt känslig process – och därmed också i ett allt hårdare sökarljus från Bryssel.