Aldrig tidigare har ett amerikanskt mellanårsval dragit in så mycket pengar. Slutnotan väntas landa på närmare 120 miljarder kronor, enligt den oberoende organisationen OpenSecrets, som kartlägger kampanjfinansiering i USA. Det är mer än vad något tidigare presidentval har kostat.
Mellanårsvalen äger rum mitt under en presidentperiod, då hela representanthuset och en tredjedel av senaten väljs, liksom många guvernörsposter och delstatsval. Årets val omfattade flera hundra val i samtliga delstater, men de stora beloppen koncentrerades till ett fåtal jämna lopp.
Merparten av pengarna har gått till särskilda insamlingsorganisationer, så kallade super-PAC:er, som är fristående från kandidaternas egna kampanjer. För sådana gåvor saknas övre gräns, och både företag och individer kan skänka pengar anonymt. De anonyma bidragen kanaliseras ofta genom nätverk som inte behöver avslöja sina givare. Det gör att väljarna inte får veta vilka intressen som ligger bakom de budskap de möter.
Den enskilt största bidragsgivaren var Elon Musk, som gav cirka 4,6 miljarder kronor för att stärka republikanska kandidater. På Demokraternas sida var den största givaren filantropen och investeraren George Soros, med närmare en miljard kronor.
Allra dyrast blev valet i Texas, där mer än en halv miljard dollar spenderades. Externa medel för att stärka republikanen Ken Paxton översteg bidragen till demokraten James Talarico. Enbart Musk satsade 1,5 miljarder kronor på Texasvalet. Men när det gäller gåvor direkt till kandidaternas egna kampanjer var förhållandet det omvända: Talarico hade samlat in 1,4 miljarder kronor från enskilda givare, mot Paxtons 215 miljoner. Valet vanns av Talarico.
Merparten av de riktigt stora pengarna inför valet har haft republikansk stämpel och kommer från ett mindre antal extremt rika personer, som Musk. De 40 största givarna gav totalt mer än 23 miljarder kronor fram till mitten av oktober, enligt den oberoende tankesmedjan Brennan Center for Justice. Det är en sjufaldig ökning sedan 2014. Fördelningen har också förändrats kraftigt: då gick ungefär dubbelt så mycket av dessa pengar till demokratiska kandidater, medan det i år gick tre gånger mer till republikanska.
Demokraterna har i stället haft framgång med att mobilisera många mindre bidrag från enskilda personer direkt till kandidaternas egna kampanjer. Det syns i listan över direkta bidrag, som toppas av tio demokratiska kandidater – James Talarico i Texas, Jon Ossoff i Georgia och Sherrod Brown i Ohio högst upp.
Men årets mellanårsval visar att det tycks finnas en gräns för vad pengar kan köpa. Trots de stora republikanska summorna vann Demokraterna i delstat efter delstat.
Troligen handlar det också om hur medlen används. En stor del gick till tv-reklam, och i de jämnaste delstaterna har många väljare tröttnat på att översköljas av reklaminslag som ofta smutskastade motståndarsidan. Tv är dessutom en primär nyhetskälla för en allt mindre del av väljarkåren.
Elon Musk kommenterade resultatet i sociala medier: ”Antar att mina valpåverkande rymdlasrar inte fungerade den här gången.”
Bakgrunden till de enorma summorna är en rad domstolsbeslut. Det enskilt viktigaste kom från Högsta domstolen 2010, då domstolen i målet Citizens United slog fast att företag och fackföreningar får finansiera politiska budskap utan tak. I juni i år utökades möjligheterna till samordning av partibidrag till kandidaters kampanjer. Intressegrupper, företag och privatpersoner kan också med dold identitet skänka pengar för politiska ändamål. Kritiker menar att anonymiteten öppnar för korruption.
Enligt undersökningar från Politico och Pew Research anser över 70 procent av amerikanerna att det finns för mycket pengar i politik och stöder ökad reglering av kampanjfinansiering. En stor majoritet anser också att det blivit omöjligt att ställa upp i val för den som inte är rik eller saknar tillgång till stora pengar.
Kampanjfinansieringens rekordnivåer väcker därför frågor om inflytande och transparens i amerikansk politik. För företag och intresseorganisationer har de anonyma kanalerna blivit ett sätt att söka påverka lagstiftning och tillsyn, något som lär fortsätta debatteras fram till nästa presidentval.
20 kommentarer
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.