Demokraterna framåt i 99 procent av distrikten

Demokraterna har gått framåt i 99 procent av alla valdistrikt som hittills är färdigräknade i det amerikanska mellanårsvalet. För Republikanerna är framgångarna få. Samtidigt pekar mycket på att Kaliforniens miljardärer slipper den engångsskatt som flera vänsterdemokrater har kampanjat för under valrörelsen.

Det preliminära resultatet överträffar de flesta förväntningar. Inför valet varnade många bedömare för en republikansk våg, driven av missnöje med inflationen och Joe Bidens ekonomiska politik. Den vågen har hittills uteblivit. I stället har Demokraterna mobiliserat starkt i förortsområden och i distrikt med hög andel välutbildade väljare. En viktig förklaring tros vara Högsta domstolens beslut att upphäva den federala aborträtten, vilket har gett demokratiska sympatisörer en extra drivkraft att gå till valurnorna.

Republikanerna kan fortfarande säkra en majoritet i representanthuset när alla distrikt är räknade, men marginalerna blir i så fall betydligt mindre än väntat. Partiets framgångar koncentreras till ett fåtal distrikt, och valanalytiker pekar på svårigheter att nå kvinnliga och oberoende väljare. Flera delstater som brukar avgöra presidentval, däribland Pennsylvania, Michigan och Wisconsin, har också gett Demokraterna oväntat starka resultat. Det stärker partiets position inför nästa presidentkampanj.

Medan den nationella bilden blir allt tydligare har en annan strid utspelat sig i Kalifornien. Där har vänsterdemokrater under en längre tid lobbat för en engångsskatt på de allra rikaste invånarna. Förslaget har beskrivits som en tillfällig skatt på mycket höga förmögenheter, med intäkter till bostadsbyggande, klimatsatsningar och sociala program. Det har varit en av de mest omtvistade frågorna i delstaten, inte minst eftersom Kalifornien är hemvist för en stor del av USA:s techmiljardärer.

Bland dem finns grundare och vd:ar för bolag som Apple, Google och Meta. En extra skatt på höginkomsttagare och stora förmögenheter skulle enligt kritikerna kunna få flera av dem att lämna delstaten. Texas och Florida, som saknar statlig inkomstskatt, har redan lockat till sig både företag och kapital. Debatten har därför handlat lika mycket om Kaliforniens framtida konkurrenskraft som om skattepolitik i sig.

Att skatten nu ser ut att gå i graven har mottagits med lättnad på börserna. Investerare har följt frågan noga, eftersom en ny skatt på förmögna skulle kunna påverka allt från utdelningar till riskkapitalets villkor. Med förslaget borta minskar oron för att techjättarna ska beläggas med extra kostnader. Det kan i sin tur ge stöd åt aktierna på Nasdaq och S&P 500, där flera av de kaliforniska bolagen är noterade.

Utvecklingen i Kalifornien följer ett bredare mönster i amerikansk politik. Även om Demokraterna går framåt i valdistrikten innebär det inte att vänsterflygeln får igenom sitt ekonomiska program. Biden har under sin mandatperiod föredragit en kompromissinriktad linje, med stora investeringspaket för infrastruktur och grön teknik, men utan att driva frågan om skatter på miljardärer.

För Kalifornien innebär det sannolikt att delstatens ekonomiska modell ligger fast. Här finns världens kanske starkaste koncentration av teknikföretag, riskkapital och högutbildad arbetskraft. Samtidigt har delstaten höga skatter och omfattande regleringar. Frågan om hur länge techjättarna väljer att stanna kvar lär fortsätta att prägla den politiska debatten.

Valets slutgiltiga utgång är ännu inte klar. Flera distrikt återstår att räkna, och resultaten kan komma att justeras. Men en sak står redan fast: Demokraterna har gjort ett betydligt bättre val än väntat. Republikanerna tvingas nu till en intern diskussion om hur partiet ska återvinna förtroendet hos de väljare som svängt. För Kaliforniens miljardärer ser utsikterna å andra sidan ljusare ut än vad valrörelsens debatt antydde.