De hördes på långt håll när demonstrationstågen rörde sig genom centrala Köpenhamn mot Christiansborg, där det danska Folketinget har sina lokaler. Tusentals gymnasieelever från olika delar av Danmark var samlade med ett gemensamt mål: att sätta stopp för regeringens planerade nedskärningar av SU, det danska studiestödet.
Enligt danska medier väntades runt 10 000 personer delta i protesten utanför Christiansborg. Den gick lugnt till, men trycket var påtagligt. Nitton bussar hade kört elever till huvudstaden från hela landet, och ytterligare cirka 40 000 elever från över 50 gymnasieskolor valde att strejka från undervisningen under dagen.
Bland demonstranterna fanns Molly Kareis Livingstone, som går sista året på Det frie gymnasium, en fristående gymnasieskola i Nørrebro. Hon tog täten i ett av tågen med en knallgrön skylt där det stod ”Vi har brug for vores SU”. För henne handlar protesterna om något konkret: ett sämre ekonomiskt stöd skulle göra det svårare för unga med föräldrar som inte har mycket pengar att välja utbildning.
– Det är redan svårt för oss som kommer från familjer som inte tjänar så mycket, säger hon.
Hon säger att demonstrationen inte är inspirerad av de våldsamma protester som setts i Frankrike. Däremot ser hon ett mönster. Regeringar runt om i Europa arbetar med liknande nedskärningar, och det är naturligt att studenter går ut på gatorna när utbildningsstöd ifrågasätts.
Hennes vän Tristan Holsteen Nissen håller med. Han strejkade från undervisningen för att han är bekymrad över vad nedskärningarna kan innebära i längden. Om färre har råd att studera, eller väljer bort utbildning av ekonomiska skäl, kan det få konsekvenser för hela samhället, menar han. Han är också kritisk till att föräldrarnas inkomst ska avgöra stödets storlek.
– Jag tycker inte heller att ens föräldrars inkomst ska påverka hur mycket man får. Bara för att ens föräldrar tjänar mycket betyder det inte att man får mycket, säger han.
Bakgrunden är regeringens förslag att skära i studiestödet för studerande som bor hemma hos sina föräldrar. Enligt nyhetsbyrån Ritzau ska SU dras in helt för dem vars föräldrar har en sammanlagd årsinkomst på mer än 710 077 danska kronor. För familjer med inkomster mellan 419 589 och 710 077 kronor ska bidraget trappas ned gradvis.
Förslaget har väckt debatt långt utanför studentkåren. SU är en central del av den danska välfärdsmodellen och har länge betraktats som ett av de mest generösa studiestödssystemen i världen. Det infördes för att göra utbildning möjlig oberoende av social bakgrund, och för att unga människor tidigt ska kunna bli självständiga. Den principen sätts nu på prov.
Kritiker menar att nedskärningarna kan slå mot social rörlighet. Många familjer som ligger över gränserna har inte nödvändigtvis stora ekonomiska marginaler, och för en del elever kan stödet vara skillnaden mellan att studera vidare eller inte. Det finns också en oro för Danmarks kompetensförsörjning. Flera branscher har under en längre tid haft svårt att rekrytera utbildad personal. Om unga får sämre ekonomiska möjligheter att studera riskerar det att förvärra den situationen, enligt kritikerna.
Regeringen motiverar reformen med behovet av att anpassa de offentliga utgifterna och stärka drivkrafterna till arbete. Liknande diskussioner pågår i flera europeiska länder, där statliga bidragssystem reformeras och studiestödet blir en del av en bredare välfärdsdebatt. Det gör att protesterna i Köpenhamn inte bara handlar om dansk utbildningspolitik. De speglar en internationell diskussion om hur mycket samhället ska investera i ungas utbildning och vilken roll staten ska spela i det.
Protesten utanför Christiansborg var omfattande, och frågan har blivit politiskt känslig. Aktionen visar att det finns ett starkt motstånd mot planerna, inte minst bland unga väljare som i högre utsträckning än andra tycks vara beredda att försvara välfärdsstatens grundpelare. Oavsett hur regeringen går vidare har den danska SU-striden nu blivit en påminnelse om vilka frågor som engagerar – och hur snabbt ett tekniskt bidragsförslag kan växa till en landsomfattande rörelse.
