Demokraterna värvade bluffkandidat i Alaska

New York Times publicerade på onsdagen en granskning som visar att Demokraterna och personer med koppling till Mary Peltolas kampanj aktivt arbetade för att värva en falsk kandidat i senatsvalet i Alaska. Enligt tidningen handlade det om att få en man att ställa upp med samma namn som den sittande republikanske senatorn Dan Sullivan – allt i syfte att skapa förväxling bland väljarna.

Mary Peltola är Demokraternas kandidat i senatsvalet och en av delstatens mest kända politiker de senaste åren. Hon vann en plats i representanthuset 2022 och blev därmed den första från Alaskas ursprungsbefolkning att väljas in i den federala kongressen. Hon förlorade mandatet i valet 2024 men har fortsatt vara en centralgestalt för Demokraterna i en delstat som historiskt lutat mot republikanskt styre i nationella val.

Dan Sullivan har suttit i senaten sedan 2015 och är en av Alaskas mest inflytelserika republikaner. Han har profilerat sig i försvars-, energi- och naturresursfrågor och är känd som en tydlig förespråkare för Alaskas olje-, gas- och gruvindustri. Innan han valdes in i senaten var han delstatens justitieminister och tidigare officer i marinkåren. Hans plats i senaten är viktig för hur federala tillstånd och regleringar kring resursutvinning utformas, i en region där gruvprojekt och oljeborrning ofta är omdiskuterade.

Taktiken att registrera en kandidat med samma namn som en motståndare är inte ny i USA, men den väcker särskilda frågor i Alaska. Delstaten är den till ytan största i USA men har bara drygt 700 000 invånare. Politiska kampanjer sker över långa avstånd, och många väljare tar del av valinformation digitalt eller via post. När två kandidater på en valsedel har samma eller nästan samma namn ökar risken för misstag. Det gäller särskilt i ett val där marginalerna kan vara mycket små.

Enligt New York Times bygger granskningen på uppgifter från flera personer med insyn i kampanjarbetet. Det är ännu oklart exakt hur långt värvningsarbetet hann, och det är inte bekräftat att den falske kandidaten verkligen registrerades och kom med på valsedeln. Tidningen skriver dock att det var ett aktivt och medvetet försök att påverka valet.

Sullivan har under sina år i senaten varit en central röst för republikansk politik i Arktis. Han har drivit frågor om ökad inhemsk energiproduktion, försvarspolitik och mineralförsörjning. Alaska har stora fyndigheter av guld, koppar, zink och sällsynta jordartsmetaller, och intresset för kritiska mineral har vuxit internationellt. Det gör att senatsvalet i Alaska inte bara är en lokal fråga utan också har betydelse för den federala politiken kring råvaror och försörjningstrygghet. Peltola har å sin sida företrätt en mer pragmatisk linje, där klimat- och miljöhänsyn vägs mot behovet av jobb och ekonomisk utveckling i en delstat med höga kostnader.

Reaktionerna på avslöjandet har varit starka. I Alaska är politiska kampanjer ofta småskaliga och bygger på personliga kontakter, och valfusk eller taktiska kandidaturer uppfattas som extra känsliga. Flera bedömare har pekat på att en skenkandidat med samma namn som en etablerad politiker skulle kunna få en avgörande effekt i ett jämnt val, genom att republikanska väljare av misstag röstar på fel person.

Frågan kan också få juridiska konsekvenser. I flera delstater har liknande försök lett till rättsliga prövningar. Reglerna för vilka som får ställa upp och hur valsedlar utformas varierar, men att medvetet registrera en kandidat för att vilseleda väljare kan i vissa fall strida mot vallagstiftningen.

New York Times granskning kommer i ett politiskt känsligt läge. Senatsvalet i Alaska väntas bli ett av de mest uppmärksammade i landet. Republikanerna försvarar sin majoritet i senaten, och varje mandat räknas. Dan Sullivan är en av de sittande senatorerna som Demokraterna hoppas kunna utmana. Uppgifterna om en värvad skenkandidat riskerar därför att kasta en skugga över en valrörelse som redan är hårt bevakad.

Varken Peltolas eller Sullivans kampanj har hittills bekräftat uppgifterna i New York Times. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser om vilka politiska eller juridiska följder avslöjandet får. Klart är att frågan kommer att följas noga, både i Alaska och i Washington.