Den arabiska pro-israelen som vill ta sig till knesset – och tömma Gaza

Yoseph Haddad är ett namn som de flesta israeler under 40 känner igen. Den 41-årige araben med israeliskt medborgarskap har byggt en karriär som en av Israels främsta röster för landet i sociala medier, med över två miljoner följare. Nu står han på valsedeln som tvåa för det nystartade högerextrema partiet Amcha Yisrael – Israels folk – i parlamentsvalet den 27 oktober.

Partiet leds av Ofer Winter, en tidigare general som aldrig nådde den absoluta toppen inom försvaret. Det beror enligt uppgifter på att han är kontroversiell: han har anklagats för att läcka information, för att vilja skapa en religiös militär och för krigsbrott under en operation i Gaza 2014. På femte plats finns Fleur Hassan, tidigare biträdande borgmästare i Jerusalem och medverkande i arbetet med Abrahamavtalen.

Amcha Yisrael profilerar sig som ett renare alternativ till den nuvarande högern. Partiet menar att alla politiker som var verksamma före den 7 oktober 2023 har förbrukat sin chans. Samtidigt ställer sig partiet bakom Benjamin Netanyahu som premiärminister. Det har skapat en märklig situation: Netanyahus eget block, med Likud i spetsen, gör allt för att svartmåla partiet och ser det som ett hot mot högerns seger.

Fleur Hassan förklarar partilinjen med att verkligheten kräver allians med Netanyahu. Hon säger att partiet är det enda helt nya alternativet utan politiker som var medskyldiga till det som ledde fram till 7 oktober. I dagsläget tyder mätningarna på att de två stora blocken är jämnstora, med runt 50 mandat vardera i det 120 platser långa Knesset. Resten väntas gå till arabiska partier som inget av blocken vill samarbeta med. Amcha Yisraels väljare kan alltså bli avgörande för att Netanyahublocket ska bli störst.

I sak driver partiet flera frågor som ligger till höger om dagens regering. En av de viktigaste är att ultraortodoxa judar ska göra värnplikt, något stora delar av Netanyahus koalition motsätter sig. Partiet vill också att palestinier ska lämna Gaza och talar om att återta Västbanken. Fleur Hassan beskriver konflikten med palestinierna som ideologisk, inte territoriell: ”Annars skulle de redan ha accepterat tvåstatslösningen.”

Yoseph Haddad har gjort sig känd som en kompromisslös försvarare av Israels krigföring. Han tjänstgjorde som befälhavare i Golanbrigaden under Libanonkriget 2006 och skadades så svårt att han nästan förlorade ena benet. Efter 7 oktober 2023 blev han en permanent närvaro i tv-soffor och sociala medier, där han reste runt i Israel, Europa och USA för att föreläsa om Hamas attack och försvara kriget i Gaza.

Han vill öppna informationsdepartementet igen – hasbara – med sig själv som minister. Längre fram siktar han på presidentposten, även om den är ceremoniell. ”Tänk om jag skulle bli Israels första arabiska president”, säger han.

Men hans kandidatur har väckt en bredare debatt om arabiska medborgares ställning i Israel. Haddad menar att Israel inte är en apartheidstat och att arabiska medborgare måste anpassa sig till den judiska staten. Hans farfar vägrade fly under kriget 1948 och familjen äger fortfarande mark i byn Jish. Haddad kallar sig dock inte palestinier: ”Jag föddes 1985, jag är israel.”

Under valrörelsens slutskede har högerkrafter grävt fram gamla uttalanden där Haddad förespråkade en palestinsk stat och sa att palestinier skulle kunna bo kvar i Gaza. Nu anklagas han för att vara en trojansk häst som vill förstöra Israel inifrån. Haaretz-kommentatorn Jack Khoury har skrivit att kontroversen blottlägger en djupare motsägelse: arabiska medborgare kan försvara Israel och företräda landet inför omvärlden, men i samma ögonblick som de vill vara med och styra blir deras arabiska identitet ett problem.

Dessutom är Haddad åtalad för att förra året ha avfyrat ett vapen mot en man på en gata i Tel Aviv. Han uppger att det handlade om självförsvar. Så länge åtalet kvarstår kan han inte bli minister, men han är övertygad om att det löser sig. Israel har sedan tidigare en premiärminister som är åtalad i flera pågående rättsprocesser.

Amcha Yisraels framgångar blir också en mätare på hur långt höger Israels politik har rört sig. Den nuvarande mandatperioden, som avslutas med valet, har präglats av hårdare straff, utökade bosättningar på Västbanken och en försvagad domstolsmakt. Det som betraktades som extremt för bara några år sedan har blivit en del av det politiska normala – och det är i det utrymmet som Amcha Yisrael hoppas växa. Haddad själv är övertygad: ”Vi kommer att bli valets största överraskning.”