Många protester runt om i Europa

I Madrid samlades enligt myndigheterna omkring 250 000 personer på lördagen för att försvara det spanska pensionssystemet. Den fredliga demonstrationen, som fyllde centrala gator, riktades mot högeroppositionens planer på att försvaga de inflationsjusterade pensionshöjningarna. Socialistiske premiärministern Pedro Sánchez har anklagat högern för att vilja bryta den uppräkning som garanterar pensionärernas köpkraft. Flera demonstranter bar plakat med texten ”Skydda och garantera våra pensioner”.

Pensionsfrågan är en av de mest laddade i spansk politik. Med en åldrande befolkning och stora framtida utgifter för välfärden har systemet länge varit föremål för politiska strider. Regeringen har försvarat indexeringen mot inflationen, medan konservativa Partido Popular och högerpopulistiska Vox velat se mer långtgående reformer. De spanska pensionärerna har under flera års tid mobiliserat i stor skala, ofta med stöd av fackföreningsrörelsen, och deras protester har blivit en påminnelse om att välfärdsfrågorna engagerar långt utanför partipolitiken. Pensionssystemets hållbarhet är dessutom central för Spaniens offentliga finanser och för omvärldens syn på landets ekonomiska utveckling.

Oroligheterna i Spanien är dock bara en del av en bredare europeisk protestvåg. I Frankrike har veckor av demonstrationer mot regeringens politik lett till hårda sammanstötningar med polis. I Albanien pågår en av de allvarligaste politiska kriserna på länge, och i Italien väntas nya protester mot höga levnadskostnader.

I Tirana förbereddes på lördagen ännu en regeringsfientlig demonstration. Landet har sedan förra veckan skakats av våldsamma oroligheter, där studenter och oppositionsanhängare krävt bättre studievillkor, ett slut på korruptionen och upprepat ett krav som framförts i flera månader: att premiärminister Edi Rama ska avgå. Aktivisten Sidorela Vatnikaj beskriver rörelsen som en ”revolution” och säger att ”det finns en stor ilska”. Protesterna har riktats mot korruption, dåliga studieförhållanden och en politisk elit som anses ha misskött landet. Oppositionen anklagar Rama för att styra alltmer auktoritärt, och EU har upprepade gånger varnat Albanien för brister i rättsväsendet. För ett land som väntar på medlemskap i unionen väger den typen av kritik tungt.

Även Italien rustar för nya protester. I Rom och Milano har polis och militär satts in i stort antal, och drönare övervakar gatorna från luften. Enligt public service-bolaget Rai har skyltfönster i Milano spikats igen och ett högsta beredskapsläge råder. Förra veckan urartade demonstrationerna i Milano och andra städer i krigsliknande scener: demonstranter drabbade samman med polis, lyxbutiker plundrades och bränder startades. Polisen svarade med tårgas, vattenkanoner och gripanden. Italiens regering har utfärdat ett dekret som gör våldsamt deltagande i demonstrationer straffbart med upp till fem års fängelse. Premiärminister Giorgia Meloni har försvarat åtgärden med att samhället måste skyddas mot våld, medan kritiker ser den som ett hot mot demonstrationsrätten.

Protesterna i Italien har vuxit ur en kostnadskris som pressat hushåll och företag. Inflationen har ätit upp reallönerna, och särskilt unga och lågavlönade känner av trycket. Städer som Bologna, Genua, Turin och Florens har flaggat för nya marscher och strejker. För handeln och turismen har oroligheterna blivit ytterligare ett slag. Plundringarna av butiker i Milano skrämde både kunder och näringsidkare, och många företagare fruktar att protesterna ska skada stadens rykte som mode- och affärscentrum.

På många håll i Europa har den ekonomiska oron förvandlats till ett politiskt missnöje. Regeringar anklagas för att inte göra tillräckligt för att skydda vanliga människor mot prisökningar, bostadsbrist och otrygga anställningar. Samtidigt växer kritiken mot polisiära metoder och lagstiftning som uppfattas som inskränkningar av demonstrationsrätten. I Italien har det nya dekretet skapat debatt om var gränsen går mellan att upprätthålla ordningen och att tysta missnöje.

Lördagens protester visar hur spänt läget är. I Madrid tågade tiotusentals pensionärer sida vid sida i ett fredligt försvar av sina rättigheter. I Tirana mobiliserade oppositionen till en ny manifestation efter flera dagar av våld. Och i Italien höll myndigheterna andan inför en ny omgång av protester. Från Medelhavet till Balkan går en gemensam linje: medborgare kräver att politikerna tar deras vardag på allvar. Frågan är hur länge regeringarna kan hålla tillbaka trycket.