Dušan, 34, bevakade valet i Serbien: ”En enda stor fest”

Efter fjorton år vid makten har Serbiens president Aleksandar Vučić erkänt sig besegrad i söndagens parlamentsval. Den nybildade rörelsen Studentlistan ser ut att få 141 av 250 mandat, medan Vučićs parti Serbiens framstegsparti (SNS) får 103. Att erkännandet kom så snabbt överraskade många bedömare, inte minst med tanke på att protesterna mot regeringen pågått i över två år.

Studentlistan är trots namnet inte längre en renodlad studentrörelse. Partiet har en platt organisation och bland de framträdande namnen finns en före detta centralbankschef och en kemiprofessor vid Belgrads universitet. Rörelsen växte fram ur de omfattande demonstrationer som följde efter att taket på tågstationen i Novi Sad kollapsade den 1 november 2024. Sexton människor dog i olyckan.

Fanny Wallberg, samordnare vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, menar att olyckan blev en vändpunkt.

– Det blev en tydlig symbol för korruptionen och bristen på ansvarsutkrävande i Serbien. Inte minst eftersom det fanns misstankar om politiska kopplingar i samband med renoveringen. Det blev ett nästan övertydligt exempel på vad som kan hända när politiska kontakter och ekonomiska intressen får gå före människors säkerhet, säger hon.

Även på valdagen märktes den spända stämningen. Dušan Stanković, 34, bor i Malmö men är hemma i Serbien under valet. Han arbetade ideellt med att samordna valobservatörer i sin hemstad Niš och fick vid flera tillfällen tillkalla polis när folk uppträdde hotfullt i vallokalerna.

Dagen efter valet såg han hur människor gick till offentliga institutioner och krävde att de anställda skulle göra sitt jobb. Bilder på Vučić bars ut ur offentliga byggnader som en symbolisk markering, trots att regeringen officiellt fortfarande satt kvar.

– Det var euforiskt. Jag såg det på gatorna, på barer, i våra kafanas. Alla sjöng studentrörelsens sånger och höjde tre fingrar, symbolen för att Studentlistan stod som trea på valsedeln, säger Dušan Stanković.

Han berättar att frustrationen över Vučićs regering har vuxit under lång tid.

– Det är som att korruptionen är inbyggd i vårt samhälle. Vi har kämpat med den ända sedan 1990-talet. Nu var folk beredda att ta risker för att något skulle förändras, säger han.

Fanny Wallberg beskriver valresultatet som historiskt.

– Om någon hade sagt det här till mig när protesterna började för två år sedan hade jag aldrig trott det. Alla som är för demokrati borde verkligen fira det här resultatet, säger hon.

Studentlistan har samlat röster från flera olika politiska läger, vilket kan bli en utmaning när landet ska styras. Särskilt komplicerat kan utrikespolitiken bli. Serbien har länge balanserat mellan EU och Ryssland. Många väljare lockas av EU:s möjligheter, samtidigt som det finns en stark historisk och kulturell samhörighet med Ryssland.

Enligt Fanny Wallberg finns det också ett missnöje med att EU inte stöttat Studentlistan tydligare.

– Studentlistans krav på ett mer demokratiskt och mindre korrupt samhälle är ganska lika EU:s medlemskrav. Ändå finns en upplevelse av att EU allierat sig med Vučić och inte stöttat studentrörelsen särskilt öppet, säger hon.

Partiets väg från studentprotester till regeringsmakten har präglats av krav på rättsstat, insyn och minskad korruption. Rörelsen har bland annat krävt att domstolar och åklagare ska befrias från politiskt inflytande, att offentliga upphandlingar ska bli transparenta och att rekryteringar inom offentlig sektor ska ske på meriter snarare än partitillhörighet.

Dušan Stanković är försiktigt positiv till framtiden, men ser samtidigt de utmaningar som väntar.

– Jag tror inte att de stora sakerna, som relationerna till Ryssland och EU, kommer att ändras så mycket nu. Däremot hoppas jag på förändringar i vardagen, som att människor ska behandlas bättre av institutioner och få den hjälp de förtjänar av samhället. Jag tror på den utvecklingen, men den kommer att ske steg för steg, säger han.

Valresultatet innebär ett maktskifte i Serbien, men också inledningen på en oviss politisk resa. Studentlistan tar över ett land där förtroendet för offentliga institutioner är lågt och där medborgarna under lång tid demonstrerat mot korruption och bristande ansvarsutkrävande. Frågan är nu om rörelsen kan förvalta det mandat den fått – och om EU och Ryssland kommer att förändra sitt förhållningssätt till Belgrad.