Efter två års protester – många röstar i Serbien

Vid lunchtid i Serbiens parlamentsval hade 35 procent av de röstberättigade lagt sin röst. Det rapporterar den statliga valmyndigheten, enligt nyhetsbyrån AP. Vid motsvarande tidpunkt i valet 2023 var siffran 21 procent. Om trenden håller i sig kan söndagens val bli det med högst valdeltagande i Serbien på flera år.

Valet gäller 250 mandat i nationalförsamlingen. Arton partier och politiska rörelser står på valsedeln, men i praktiken har valrörelsen utvecklats till en folkomröstning om president Aleksandar Vucic och hans maktparti SNS. Utmanaren är Studentlistan, en relativt nybildad opposition som vuxit fram ur de massiva protesterna mot korruption.

De sista mätningarna inför valet visade ett mycket jämnt läge. Vucic sade efter att ha röstat i Belgrad att han förväntar sig ett mycket högt valdeltagande. Han lovade också att erkänna valresultatet även om det innebär en förlust – ett uttalande som visar att SNS-ledningen räknar med en tuff match.

Studentlistan har sitt ursprung i en av de allvarligaste politiska kriserna i Serbien på decennier. I november 2024 rasade ett betongtak över entrén till järnvägsstationen i Novi Sad, Serbiens näst största stad. 15 personer omkom. Olyckan blev en symbol för den korruption och bristande kontroll som demonstranterna menar präglat landet under SNS-styret. Studentprotester spreds snabbt till andra städer, och krav på ansvarsutkrävande växte till en bred folkrörelse. Trycket blev så starkt att Vucic i september till slut utlyste nyval.

För att ta sig in i parlamentet krävs minst 3 procent av rösterna. Det höga valdeltagandet väntas gynna oppositionen, som har sin starkaste bas bland unga och i storstäderna. SNS behåller däremot ett starkt stöd i många landsbygdsområden. Den geografiska polariseringen påminner om den man ser i flera andra europeiska länder, där stad och landsbygd allt oftare röstar i olika riktningar.

Serbien har präglats av politisk turbulens under lång tid. SNS har suttit vid makten sedan 2012, och Vucic har varit president sedan 2017. Under dessa år har kritiker pekat på en rad problem: pressfriheten har inskränkts, rättsväsendet har politiserats och korruptionsskandaler har skakat etablissemanget. Samtidigt har landet fört en svår balansgång mellan EU och Ryssland. Serbien är kandidat till EU-medlemskap, men har vägrat införa sanktioner mot Moskva och är fortsatt starkt beroende av rysk gas. EU:s krav på rättsstatens principer har gjort att anslutningsprocessen stannat av.

Den serbiska mediebilden inför valet har varit skarp och polariserad. SNS har länge haft starkt inflytande över stora tv-kanaler och kvällstidningar, medan oberoende medier och studentrörelsen i stället nått väljare genom sociala medier och demonstrationer. Internationella valobservatörer är på plats för att följa hur röstningen och räkningen genomförs.

Valet har också en tydlig europeisk dimension. Västra Balkan är ett strategiskt område där EU, Ryssland och Kina konkurrerar om inflytande. Ett regeringsskifte skulle sannolikt ge ny fart åt Serbiens EU-integration och förändra landets roll i regionen. En fortsatt SNS-seger innebär i praktiken en fortsättning på den nuvarande linjen, med nära relationer till Kreml och en långsam anpassning till unionen.

För internationella investerare och marknader är utgången betydelsefull. Serbien har under de senaste åren lockat till sig utländskt kapital, inte minst inom energi- och fordonsindustrin. Men korruptionsskandaler och politisk osäkerhet har fått många västliga aktörer att avvakta. En ny regering med tydligt reformmandat skulle kunna förbättra investeringsklimatet och stärka landets ställning som en stabil partner i södra Europa.

En rad frågor väntar den nya regeringen oavsett valresultat. Förutom korruptionsbekämpning handlar det om relationen med Kosovo, som Serbien vägrar erkänna som självständigt, och om landets energiförsörjning, som i dag är starkt beroende av ryska leveranser. Det handlar också om att återuppbygga förtroendet för de offentliga institutionerna, efter år av politisk styrning och bristande ansvarsutkrävande.

Serbien står med andra ord inför ett avgörande vägval. Söndagens val handlar om mer än fördelningen av 250 parlamentariska platser. Det handlar om landets framtida styre, förhållandet till EU och Ryssland samt om hur ett samhälle efter år av protester ska kunna återupprätta tilliten till sina ledare.