Expert: Sinande vapenlager kan sakta ner kriget

USA:s militära lager av avancerade luftförsvarsrobotar krymper i alarmerende takt sedan landet blev indraget i militära operationer för drygt fem månader sedan. Enligt källor med insyn i lagren som CNN talat med har USA förbrukat nästan 80 procent av sina så kallade Thaad-robotar, som är avgörande för att stoppa attacker med ballistiska missiler.

Situationen är lika allvarlig när det gäller Patriot-systemet, ett annat centralt luftförsvarssystem. En rapport från tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, CSIS, visar att omkring två tredjedelar av USA:s Patriot-luftförsvarsrobotar har använts under samma tidsperiod.

Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan, konstaterar att USA på kort tid har gjort av med motsvarande tre års produktion av dessa robotar. Det är en förbrukningstakt som väcker frågor om den amerikanska militärens långsiktiga handlingskraft i regionen.

Robotarna har under det pågående kriget använts för att skydda amerikanska militärbaser och fartyg i Mellanöstern, samt för att försvara USA:s allierade i regionen mot iranska attacker. Luftförsvarssystemen utgör en kritisk del av det amerikanska militära skyddsnätet i en av världens mest spännningsfyllda regioner.

Det är inte enbart de defensiva vapensystemen som börjar sina. Även två viktiga offensiva robotsystem håller på att ta slut i takt med att kriget drar ut på tiden. Enligt vad nyhetsbyrån Reuters rapporterade på tisdagen har USA i princip förbrukat alla robotar från systemen Atacms och PRSM.

Johan Granholm menar att detta får konkreta konsekvenser för hur USA kan bedriva militära operationer framöver. Om USA inte vill avsluta kriget, vilket det inte verkar som att man vill, så kommer det att bli mycket mindre intensivt, säger han.

Alternativet är att använda bemannade stridsflygplan mycket närmare fronten och på kortare håll, vilket innebär att man utsätter en stor del av sitt flygvapen, både människor och maskiner, för betydligt större risker. Detta är en taktisk omställning som få militära planerare skulle välkomna.

Flera av USA:s allierade runt Persiska viken är starkt beroende av amerikanska luftförsvarssystem för sin säkerhet. Dessa länder har enligt CNN uttryckt oro över att de krympande lagren riskerar att försvaga deras möjlighet att stå emot iranska hämndattacker, särskilt om president Donald Trump bestämmer sig för att trappa upp kriget ytterligare.

Bristen på luftförsvarsrobotar har pekats ut som en av de avgörande faktorerna bakom Trumps beslut inför förra helgen att inte inleda massiva bombningar av Iran. Det militära läget verkar ha satt tydliga gränser för de politiska handlingsalternativen.

Amerikanska vapenföretag har uppmanats att öka produktionen av robotar, men processen är långsam och komplex. Johan Granholm förklarar att det tar två till fem år att bygga en avancerad robot av denna typ.

Tillverkarna har ett par hundra underleverantörer som producerar väldigt specialiserade komponenter som ska ingå i robotarna. Detta innebär att man måste skruva upp produktionstakten på flera hundra olika fabriker, vilket är en mycket svår och tidskrävande uppgift, enligt Granholm.

Den nuvarande situationen belyser en grundläggande utmaning för moderna västerländska militärer: avancerade vapensystem tar lång tid att producera, medan de kan förbrukas snabbt i intensiva konflikter. Under det kalla kriget byggdes stora lager upp just för att hantera denna problematik, men efter Sovjetunionens fall minskade många länder sina beredskapslager.

Nu tvingas USA och dess allierade att hantera konsekvenserna av denna strategi i en alltmer oförutsägbar säkerhetspolitisk situation. Frågan om hur snabbt produktionen kan ökas, och om det är möjligt att upprätthålla nuvarande operationstempo, blir alltmer akut för den amerikanska militärledningen och dess partners i regionen.