Andy Burnham: Ryssland blandade sig i Brexitomröstningen

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftar att Ryssland försökte påverka Brexitomröstningen 2016. I ett avsnitt av podcasten The Rest Is Politics, som publicerades på måndagen, säger han att han strax efter att ha tillträtt som premiärminister ställde frågan om rysk inblandning i folkomröstningen. Svaret var jakande.

– Svaret jag fick var tydligt: ja, det fanns det, säger Starmer.

Uttalandet bryter mot den linje som tidigare konservativa regeringar har fört. De har länge hävdat att det saknats bevis för att Moskva framgångsrikt ingripit i valutgången. Starmer ger emellertid inga detaljer om hur påverkansförsöken gick till eller vilka som ligger bakom uppgifterna.

Enligt Starmers egen berättelse har han tagit upp frågan med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under ett besök i Berlin förra veckan. Han betonar att det är viktigt att slå fast vad som skett.

– Det är viktigt att slå fast dessa saker. Jag tror att det hjälper väljarna i Tyskland och Frankrike att förstå att en del av vår politik drivs fram av våra fiender, alltså Ryssland, säger han.

Podcasten The Rest Is Politics leds av Alastair Campbell, tidigare pressekreterare hos Tony Blair, och Rory Stewart, tidigare konservativ parlamentsledamot. Att en sittande premiärminister väljer att uttala sig så öppet om ryska påverkansoperationer är ovanligt.

Misstankarna om rysk påverkan på Brexitomröstningen har funnits i nästan ett decennium. Den 23 juni 2016 röstade en knapp majoritet av väljarna i Storbritannien för att lämna EU. Redan tidigt cirkulerade uppgifter om misstänkt rysk aktivitet i sociala medier i samband med folkomröstningen.

År 2020 publicerade det brittiska parlamentets underrättelse- och säkerhetsutskott en rapport om ryska ingripanden i brittiska val och folkomröstningar. Rapporten drog ingen definitiv slutsats om Ryssland faktiskt hade påverkat resultatet i EU-folkomröstningen, men den var starkt kritisk mot brittiska regeringar för att i flera år ha undervärderat hotet från ryska påverkansnätverk.

Från ryskt håll avvisas uppgifterna. Kreml har konsekvent förnekat anklagelser om valpåverkan, och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har tidigare beskrivit den brittiska rapporten från 2020 som ett uttryck för russofobi.

Starmers uttalande kommer i ett läge där flera europeiska länder skärper sitt arbete mot desinformation och utländsk påverkan. Storbritannien och Tyskland är två av Europas viktigaste aktörer. Storbritannien är en central Natomedlem med en permanent plats i FN:s säkerhetsråd, medan Tyskland är EU:s största ekonomi. Båda länderna har dessutom en nyckelroll i det västliga stödet till Ukraina, vilket gör dem till prioriterade mål för ryska underrättelseoperationer.

I Tyskland har debatten om ryska påverkansförsök intensifierats under de senaste åren. Tyska underrättelsetjänster har varnat för desinformationskampanjer som syftar till att underminera förtroendet för demokratiska institutioner. I Storbritannien har misstankarna mot Ryssland funnits sedan folkomröstningen 2016, och de stärktes ytterligare efter attacken mot den tidigare ryska dubbelagenten Sergej Skripal i Salisbury 2018. Attacken ledde till att Storbritannien utvisade 23 ryska diplomater och att flera andra länder följde efter.

Starmer anser att brittiska myndigheter under lång tid varit för passiva i hanteringen av det ryska hotet. I podcasten säger han att allmänheten inte fått tillräcklig information om hur främmande makter försöker påverka den politiska processen i landet.

– Jag tycker faktiskt att vi har varit alltför passiva i den här frågan och att vi inte tillräckligt har informerat allmänheten om i vilken utsträckning aktörer från andra länder försöker störa den politiska processen i vårt land, säger han.

Frågan är nu om Starmers uttalande kommer att leda till en ny utredning eller en mer öppen redovisning från brittiska underrättelsetjänster. Oppositionspolitiker och experter har under flera år krävt att regeringen ska bli mer transparent med vad den vet om ryska påverkansoperationer. Premiärministerns besked kan öka pressen på myndigheterna att svara på de frågor som fortfarande är obesvarade.