Gasledningar sprängdes – rättegången nu inledd

För första gången ställs någon inför rätta för sabotaget mot gasledningarna Nord Stream. Förhandlingarna inleddes klockan 11 i Hamburg med en 50-årig ukrainsk man som åtalats för inblandning i sprängningarna i september 2022. Enligt domstolen var intresset stort; över hundra journalister och fotografer fanns på plats. Mannen gjorde en kort militärisk hälsning när han klev in, men vägrade sedan att uttala sig.

I åtalet beskrivs mannen som en av sju misstänkta i ärendet. Han anklagas för att ha använt falsk identitet och för att ha hyrt en yacht i Tyskland, varifrån sabotaget enligt åklagaren ska ha genomförts. Gärningen rubriceras som krigsbrott eftersom mannen enligt utredningen använt sig av ”krigföringsmetoder”. Mannen nekar till brott.

Försvaret anser att åtalet ska avvisas. Då mannen är officer i den ukrainska armén menar advokaterna att han inte kan föra sin talan på ett rättssäkert sätt. De beskriver situationen som att han tvingas ”försvara sig med bundna händer”. Förhandlingarna avbröts efter drygt två timmar. Nästa rättegångsdag är den 27 oktober, och totalt har 16 dagar planerats. Rättegången väntas bli långdragen.

Bakgrunden är de explosioner som i september 2022 skadade fyra punkter på Nord Stream 1 och 2 i Östersjön. Ledningarna låg på internationellt vatten, i dansk och svensk ekonomisk zon, på ungefär 80 meters djup. Enligt uppgifter ur utredningen ska en grupp dykare ha fäst sprängladdningar på rörledningarna. De misstänkta utförarna uppges ha rekryterats i Ukraina.

Tysklands åklagare har lett en omfattande utredning, men det är bara Tyskland av de berörda länderna som väckt åtal. Sverige och Danmark har lagt ner sina utredningar. Kiev och Moskva har anklagat varandra för att ligga bakom dådet. Ukraina har förnekat all statlig inblandning.

Nord Stream-ledningarna har en central plats i europeisk energipolitik. Nord Stream 1 invigdes 2011 och transporterade rysk gas till Tyskland genom Östersjön i mer än ett decennium. Nord Stream 2 stod klar 2021, men togs aldrig i drift eftersom Ryssland kort därefter inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Före sprängningarna hade Nord Stream 1 stängts för underhåll, och sedan sabotaget har båda ledningarna varit ur drift.

Explosionerna orsakade omfattande gasläckor i Östersjön och förstärkte en redan allvarlig energikris i Europa. Redan före dådet hade EU börjat minska sitt beroende av rysk gas, men händelsen påskyndade omställningen. För Tyskland, som under lång tid varit starkt beroende av rysk energi, blev sabotaget en väckarklocka för leveranssäkerheten. Flera projekt för flytande naturgas och förnybar energi drevs fram med direkt hänvisning till den sårbarhet som Nord Stream lettningarna symboliserade.

Rättsprocessen i Hamburg följs därför inte bara av dem som vill se de skyldiga straffade. Den väcker också frågor om hur länder kring Östersjön ska skydda kritisk infrastruktur under havsytan i en tid av hög politisk spänning. Ledningarna var inte bara kommersiella installationer; de blev en symbol för Europas beroende av rysk gas och de risker som följde med det. Att fallet nu prövas i domstol kan bli vägledande för hur liknande attacker på undervattensanläggningar bedöms i framtiden.

Den åtalade mannen nekar till brott. Hans advokater har redan signalerat att de kommer att ifrågasätta såväl bevisningen som möjligheten att genomföra en rättvis rättegång. Den första dagen gav inga svar på de centrala frågorna om vem som låg bakom sabotaget och varför. Mycket av utredningen är hemligstämplad, och det återstår att se hur stor del av materialet som presenteras inför domstolen.

Under tiden fortsätter de politiska spänningarna att prägla Östersjöområdet. Gasledningarna ligger kvar på havsbotten, skadade och obrukbara. Frågan om deras framtid är fortfarande öppen. För Tysklands del handlar rättegången om att få klarhet i ett av de allvarligaste angreppen på europeisk kritisk infrastruktur i modern tid.